Planerade kejsarsnitt kan öka risken för viss barncancer

Barn som föds med planerade kejsarsnitt kan löpa en ökad risk för att senare få cancerformen akut lymfatisk leukemi, visar en studie. Trots den ökade risken betonar forskarna att den fortfarande är mycket låg.

Forskare vid Karolinska institutet har undersökt nära 2,5 miljoner barn födda i Sverige under två tidsperioder, 1982 till 1989 och 1999 till 2015. Av dem föddes 15,5 procent med kejsarsnitt, det vill säga nära 376 000 barn. I hela gruppen totalt fick 1 495 av barnen senare leukemi.

Forskarna delade upp kejsarsnitten i planerade och akuta. Barnen som senare fick leukemi var överrepresenterade i gruppen som fötts med planerade kejsarsnitt. Framför allt ökade risken för den vanligaste formen av barnleukemi, akut lymfatisk leukemi (ALL).

Risken för ALL var 21 procent högre hos barn födda med planerat kejsarsnitt jämfört med barn som föddes vaginalt.

– Kejsarsnitt är viktiga och livräddande inom förlossningsvården. Vi vill inte att mammor ska känna oro inför medicinskt motiverade kejsarsnitt. Men när det här resultatet vägs samman med andra studieresultat som visar att risken för senare astma, allergi eller typ 1-diabetes ökar hos barn som föds med planerade kejsarsnitt, då finns det anledning av diskutera de kejsarsnitt som inte är medicinskt motiverade, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Tydligare riskökning hos pojkar än flickor

Risken för att få den vanligaste formen av ALL, så kallad B-ALL, var 29 procent högre hos dem som föddes med planerat kejsarsnitt. Den förhöjda risken kvarstod även när forskarna justerat för andra relevanta faktorer hos mammor och barn. Riskökningen var tydligare hos pojkar än hos flickor och bland yngre barn.

Forskarna betonar att risken fortfarande är låg, oavsett förlossningssätt. Mellan 50 och 70 svenska barn per år drabbas av B-ALL. Den ökade risk som planerade kejsarsnitt innebär motsvarar ungefär ett fall av B-ALL per år.

Stress och bakterieflora kan vara förklaringar

När forskarna resonerar kring vad som skulle kunna förklara varför det är just planerade och inte akuta kejsarsnitt som innebär en förhöjd risk för vissa sjukdomar lyfter de immunologiska faktorer. Akuta kejsarsnitt inleds vanligtvis som en vaginal förlossning. Det innebär dels en stress för barnet, dels en exponering för vaginal bakterieflora om fosterhinnan har gått sönder.

Men vid planerade kejsarsnitt, som ofta görs innan förlossningen har startat av sig själv, är barnet inte med om denna stress och exponeras inte för vaginal bakterieflora. Forskarna tror att den ökade risken för ALL eventuellt har med det att göra. De menar att studien kan bidra till en ökad förståelse för vad som orsakar ALL hos barn.

Några av studieresultaten faller utanför det som kallas för statistisk signifikans, vilket handlar om hur säkert resultatet är eller om ren slump kan förklara utfallet.

– ALL är lyckligtvis ovanligt. Det betyder att det behövs många förlossningar med kejsarsnitt för att få fram ett resultat med statistisk signifikans och det är svårt att få till ett så stort underlag i en svensk registerstudie. Men resultatet är nära signifikant, går i linje med vad tidigare studier har visat och kvarstår när vi justerar för andra relevanta faktorer, vilket ändå ger det relevans, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.

Vetenskaplig artikel:

Mode of delivery and the risk of lymphoblastic leukemia during childhood – a Swedish population-based cohort study, The International Journal of Cancer.