Kan motiverande samtal göra skillnad i klassrummet? Enligt en avhandling kan samtalsmetoden bli ett verktyg för att stärka lärarnas självtillit och underlätta sociala relationer i skolan.
I dagens skola möter lärare många utmaningar – inte minst när det gäller att bygga relationer med elever och vårdnadshavare. Martina Jordan, nybliven doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har undersökt hur samtalsmetoden Motiverande samtal, MI, kan användas i skolmiljö.
Avhandlingens resultat visar att samtalsmetoden är användbar i många situationer – i relationsskapande med elever, utvecklingssamtal, konflikthantering, samtal med vårdnadshavare och i bemötandet av utåtagerande elever.
Samtal kan få bättre struktur
MI är en målinriktad samtalsstil som syftar till att stödja förändring och utveckling. Den bygger på ett empatiskt förhållningssätt och fyra grundprocesser: engagera, fokusera, framkalla och planera. Metoden vilar också på konkreta samtalsfärdigheter där utövaren använder bekräftelser, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar.
– Om det har hänt något på skolan och en lärare sitter i samtal med upprörda vårdnadshavare kan MI vara ett konkret sätt att strukturera upp samtalet för att skapa samarbete med vårdnadshavarna. MI är även användbart i samtal med elever, då det kan handla om att framkalla individens motivation för att blicka framåt och sätta upp mål, säger Martina Jordan vid Karlstad universitet.
Verktyg kan engagera elever
Martina Jordans avhandling består av flera delstudier. I en studie intervjuade hon lärare i årskurs 4–9 som redan använder MI, för att undersöka deras erfarenheter av att tillämpa metoden i skolan.
Hon har även utbildat en grupp lärare i samtalsmetoden. Här ingick även 478 elever i årskurs 5–6.
Genom enkäter före, under och efter utbildningsinsatsen undersöktes om MI kunde stärka lärarnas självtillit och deras förmåga att stödja elevernas självständighet, samt om elevernas motivation och delaktighet ökade.
– Mina resultat visar att MI är ett konkret och hjälpsamt verktyg i det relationella arbetet i skolan. Resultaten i delstudie två visar även att MI-utbildning kan öka lärares självtillit när det gäller att engagera elever och hantera olika klassrumssituationer, säger Martina Jordan och fortsätter:
–Tyvärr ökade inte interventionen elevernas studiemotivation över tid, och avhandlingen visar också hur komplext det kan vara att implementera ett nytt arbetssätt, en intervention, i skolmiljöer.
Lärare behöver tid att lära sig MI
En tredje delstudie fokuserade på hur metoden kan införas i skolans vardag. Här utbildades högstadielärare i MI, men den här gången var det skolans rektor som hade tagit initiativet.
– Resultaten i delstudie tre visar att skolledare har en viktig roll när det gäller implementering av kompetensutvecklingsinsatser i skolan, och att det krävs tillräckligt med avsatt tid för att ge lärare möjligheter att lära sig och tillämpa MI i praktiken, säger Martina Jordan.
Lättare för äldre elever
Martina Jordan menar att MI kanske är lättare att använda i samtal med äldre elever, eftersom de oftare har en mer utvecklad förmåga att tänka långsiktigt och sätta mål. Samtidigt kan förhållningssätt och samtalsfärdigheterna i MI stärka självtillit och tilltro till den egna förmågan – här och nu – hos både yngre elever, lärare och vårdnadshavare.
– Min forskning visar att lärare inte känner sig tillräckligt förberedda för det relationella arbetet i skolan och lärarna som deltog i studierna ansåg att MI skulle vara relevant att inkludera i lärarutbildningen, för att kunna förbereda nya lärare bättre inför motivations- och relationsarbetet. Förhållningssättet i MI handlar om att skapa samarbete, visa medkänsla, acceptans och stärka individens egenkraft. Att hjälpa människor att se sina egna förmågor, säger Martina Jordan.
Avhandling:
Motiverande samtal som relationellt verktyg för lärare i grundskolan, Karlstad universitet.
