Människor utsätts för cancerframkallande ämnen i onödan

Många minns kanske filmen Erin Brockovich. Den baseras på en miljöskandal från 1990-talet i USA, då människor insjuknade efter att ha utsatts för det starkt cancerframkallande ämnet sexvärt krom. Än idag insjuknar arbetare i lungcancer från sexvärt krom, bland annat i europeiska länder.

30 år gammalt gränsvärde

Senast en kartläggning gjordes i Sverige om sexvärt krom var 1996. Det nästan 30 år gamla gränsvärdet är ett tekniskt uträknat värde och baseras inte på hur många som faktiskt blir sjuka.

Gränsvärdet i dag ligger på fem mikrogram per kubikmeter luft. Det motsvarar 20 extra lungcancerfall per 1 000 exponerade arbetare efter 40 års yrkesmässig exponering.

– Nivån för sexvärt krom i Sverige är idag femhundra gånger högre än vad vi normalt accepterar för cancerframkallande ämnen utomhus. Vi ligger också högre än andra länder som Danmark, Holland och Frankrike, säger Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Danmark sänkte sitt gränsvärde till ett mikrogram per kubikmeter efter en larmrapport för ett par år sedan.

Störst risk svetsa i rostfritt stål

Karin Broberg och forskarkollegor har i en ny kartläggning mätt luft, blod och urin hos arbetare i Sverige som exponeras för sexvärt krom. Forskarna hoppas att resultaten ska ligga till grund för nya gränsvärden.

Hos 81 procent av de undersökta arbetarna, visar kartläggningen, har forskarna uppmätt lufthalter under en mikrogram per kubikmeter. Men hos sju procent överskreds det svenska gränsvärdet vid mätningarna.

– Störst risk löpte de som svetsade i rostfritt stål, säger Malin Engfeldt, forskare vid Lunds universitet.

Andningsskydd ingen garanti

Kartläggningen visar också att de som arbetar med tillräcklig ventilation har lägre halter krom i kroppen.

Däremot hade de som använde andningsskydd högre halter krom i kroppen än de som inte använde andningsskydd. Förklaringen kan vara att den enskilde arbetstagaren har svårt att veta när andningsskydd behövs. Det kan hända att man tar av andningsskyddet för tidigt eller utsätter medarbetare i närliggande arbete.

Dessutom räcker det att man inte rakat sig på morgonen, så sluter skyddet inte tätt och förlorar därmed upptill 90 procent av sin effekt.

– Andningsskydd ger en falsk trygghetskänsla. Genom att arbetsgivare framhåller vikten av personlig skyddsutrustning lägger man över ansvaret på arbetstagaren, medan det borde vara arbetsgivaren som i första hand ska eliminera kromexponeringen genom tekniska lösningar, säger Malin Engfeldt.

Riskerna måste sänkas

Vad gäller åtgärder på arbetsplatser måste arbetsgivare förstå vilka risker som arbetstagarna utsätts för, menar forskarna. Idag finns ingen transparens för vilka nivåer som är farliga. Många har istället en uppfattning om att alla gränsvärden är trygga, vilket inte ger företag något incitament att jobba med säkerheten, menar Karin Broberg.

Forskarna ifrågasätter vilka signaler myndigheterna sänder ut när de accepterar att vissa människor exponeras för cancerframkallande ämnen i industrin när det finns lösningar för att förhindra sjukdomar som lungcancer och kol.

– I Sverige tror vi att vi är så bra på arbetsmiljö men vi behöver aktivt jobba med att sänka exponeringen av tungmetaller, säger Karin Broberg.

Sexvärt krom är ett exempel, men det finns fler.

– På mindre företag och hos underleverantörer brister det i information om risker. Det skulle behövas inspektioner på ett helt annat sätt än vad som förekommer idag. Det finns åtgärder som minskar exponeringen av krom, men då måste man först förstå vikten av att använda utrustningen rätt.

Läs också: Återhämtning livsviktigt för skiftarbetare

Vetenskaplig artikel:

Hexavalent chromium still a concern in Sweden – Evidence from a cross-sectional study within the SafeChrom project, International Journal of Hygiene and Environmental Health.