Ostron i havsvik
Artikel från Göteborgs universitet

Stillahavsostronet är här för att stanna. Det konstaterar forskare som sett att den invasiva arten snabbt tagit över i de grunda havsvikarna på västkusten.

Sommaren 2007 observerades stora mängder av en ny art i grunda områden i Bohuslän. Arten – med sylvassa skal – var det invasiva stillahavsostronet som även kallas japanskt ostron. Forskare vid Göteborgs universitet har nu för första gången gjort en uppskattning av hur omfattande invasionen är.

Studien visar att stillahavsostronet nu är den vanligaste arten som lever ovanpå bottnarna. Den utgör ungefär två tredjedelar av den totala biomassan, där även  blåmusslor och europeiskt ostron ingår.

– Även om vår undersökning gjordes i norra Bohuslän är det troligt att det ser likadant ut längs hela Bohuskusten, säger forskaren Youk Greeve vid Göteborgs universitet.

Kan konkurrera med blåmusslor

Trots att stillahavsostronet breder ut sig är det inte säkert att den konkurrerar ut sin inhemska släkting. Det europeiska ostronen lever nämligen ofta på större djup, mellan 1 och 30 meter.

Nyligen blev även vildfångade platta ostron från Grebbestad klassade med skyddad ursprungsbeteckning inom EU. Det innebär att dessa ostron har samma skydd som Kalixlöjrom och champagne.

Men för blåmusslan, som också växer vilt i grunda vikar, kan det vara värre.

– Men vi behöver mer forskning för att kunna uttala oss hur stillahavsostronet påverkar förekomsten av blåmusslor, säger Youk Greeve.

Påverkar livsmiljön för fler arter

Etableringen av ostronet har sannolikt haft, och kommer att ha, djupgående konsekvenser för ekologin i grunda kusthabitat i Sverige.

Stillahavsostronet växer på varandra och skapar rev som ger nya livsmiljöer för andra arter att leva och trivas i. De påverkar också planktonsamhällena genom att filtrera stora mängder vatten. De långtgående effekterna av ostronets utbredning återstår att undersöka, enligt forskarna.

Invasiv knivmussla gräver ner sig

Forskarnas undersökning gjordes under 2021. De inventerade då förekomsten av olika mussel- och ostronarter på en rad strandnära havsbottnar i norra Bohuslän genom att plocka upp alla musslor och ostron inom utlagda kvadrater på havsbottnen.

Resultaten visade att två invasiva arter nu är de vanligaste i Bohuslän. Förutom stillahavsostronet var den amerikanska knivmusslan den mest betydelsefulla vad gäller biomassa av de arter som lever nere i sedimenten.

– Knivmusslan är bra på att gräva ner sig och klarar sig bra även i områden där sanden blåser bort vid olika stormar, säger Youk Greeve.

Stillahavsostronet planterades in

Spridningen av stillahavsostronet har orsakats av människor. När de europeiska ostronen nere på kontinenten slogs ut av parasiter på 1960-talet valde ostronodlare att plantera in stillahavsostron som är mer motståndskraftiga mot parasiter. Mycket talar för att de första exemplaren av den invasiva arten blåste över som larver från danska odlingar i Kattegatt och Skagerrak under hösten 2006.

I svenska vatten har de europeiska ostronen klarat sig från parasitsjukdomar. Många menar att smaken skiljer sig åt och att det europeiska ostronet är godare.

– Självklart vill vi skydda det inhemska ostronet vid västkusten, men det går inte att utrota stillahavsostronet. Det är livskraftigt och här för att stanna, säger Youk Greeve.

Inte tillåtet att plocka ostronen

I dag får bara markägare plocka ostron längs västkusten. En idé är, enligt forskarna, att tillåta plockning av stillahavsostron i badvikar och andra områden där man vill skydda det inhemska ostronet från konkurrenten. I gengäld skulle stillahavsostron få odlas på andra ställen eftersom det finns ett kommersiellt intresse för detta.

– Det skulle vara en win-win-lösning för både ostronodlare, förvaltare och badgäster, säger Youk Greeve.

Vetenskaplig artikel:

Estimating and scaling-up biomass and abundance of epi- and infaunal bivalves in a Swedish archipelago region: Implications for ecological functions and ecosystem services, Frontier in Marine Science.

Kontakt:

Youk Greeve, forskare i marinbiologi vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, youk.greeve@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera