Dålig koll på pensionssystemet påverkar sparandet

Sveriges allmänna pensionssystem förändrades runt millennieskiftet. Dels skedde en övergång från ett så kallat förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, dels förändrades delvis finansieringen av systemet genom att inkludera den fondbaserade premiepensionen.

Även grundskyddet i pensionen, som spelar en stor roll för personer med relativt låga inkomster, förändrades från dåvarande folkpension till det som idag kallas för garantipension.

– Som en effekt av åldrande befolkningar har många pensionssystem världen över varit, och är fortfarande, i behov av reformer. Sverige är något av ett föredöme när det kommer till att ha fått till stånd så omfattande förändringar, vilka har skapat ett mer finansiellt hållbart pensionssystem, säger forskaren Markus Peters vid Stockholms universitet.

Inkomsterna påverkas

Men även om det nya systemet är mer rustat för ökande livslängder behöver det inte vara hållbart i en vidare mening, enligt Markus Peters.

– Om individer exempelvis inte förstår pensionssystemet, eller innebörden av att byta ett system mot ett annat, så kan pensionsinkomsterna visa sig vara lägre än vad som förväntats, säger han.

Han har i en avhandling jämfört sparbeteenden hos personer som inte påverkades av pensionsreformerna med personer som påverkades. Det har gjorts genom att kombinera förmögenhetsdata med matematiska modeller.

Detaljerade data över svenskarnas tillgångar och skulder gör det möjligt att kartlägga hur olika individer sparar mer eller mindre – antingen genom att avsätta en del av sina inkomster till eget sparande, eller genom att förbruka det kapital som sparats sedan tidigare.

Personer ändrade inte beteende

Studien fokuserar på årskullarna som föddes 1938–1940 och som tillhör de äldsta grupperna som delvis övergick till det nya systemet. De var strax under 60 år när förändringen av det allmänna pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen. De är därför extra intressanta att studera eftersom stundande pensionering borde inneburit en relativt stor drivkraft att följa utvecklingen av framtida inkomster.

– Trots att sparandet borde öka för att motverka lägre pensionsinkomster i det nya systemet så förändrade majoriteten av de påverkade individerna inte sitt sparande. Detta beteende är förenligt med teorier där individer är ouppmärksamma på effekterna av vissa typer av pensionsreformer, till exempel på grund av låga nivåer av finansiell kunskap eller begränsad kunskap om reglerna i pensionssystemen, säger Markus Peters.

Mer stöd behövs för att planera pensionen

Enligt Markus Peters visar resultaten att människor behöver mer stöd för att uppskatta sina framtida pensionsinkomster och planera inför pensioneringen.

– Att fatta långsiktiga finansiella beslut är svårt i sig, och det ställer höga krav på individen att dessutom behöva sätta sig in i ett komplext pensionssystem. Samtidigt har individer olika behov och det är näst intill omöjligt att utforma ett system som genererar de pensionsinkomster som olika individer behöver, säger han och fortsätter:

–  Jag hoppas att avhandlingen kan motivera till att lägga mer resurser på att förbättra individers finansiella planering, snarare än att göra fler förändringar och tillägg i det nuvarande pensionssystemet, säger Markus Peters.

Avhandling:

Essays on Savings Behavior, Inflation Measurement, and Growth, Stockholms universitet.

Kontakt:

Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, markus.peters@iies.su.se