Nya substanser kan snabbare klassas som narkotika

Nätdroger, ”designer drugs” eller ”legal highs” är nya substanser som påverkar hjärnan. De kallas vetenskapligt för nya psykoaktiva substanser.

Varje år kommer runt 50 nya droger in i Europa. I Sverige narkotikaklassas varje substans var för sig, baserat på molekylens exakta kemiska struktur. Det betyder att det tar tid innan nya substanser blir olagliga och under tiden är de lätta att få tag på.

Varning för godis

En grupp av nätdroger är de som efterliknar cannabis och myndigheter i flera länder har varnat för godis som innehåller syntetisk cannabis. Godiset varken smakar eller luktar annorlunda än vanligt godis.

Förutom risken att barn eller andra äter cannabisgodis av misstag kan styrkan på syntetiska så kallade cannabinoider variera mycket. Enligt Tullverket kan de vara upp till 100 gånger starkare än vanlig cannabis.

– Om man vet att godiset innehåller droger kanske man tar en eller två bitar för att få den effekt som man letar efter. Men barn slutar sällan efter någon enstaka bit, särskilt om de tror att det är vanligt godis, så det finns en risk att man överdoserar väldigt lätt när droger förpackas på det sättet, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.

De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla, säger Henrik Gréen.

– Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest.

Ny metod för kvickare analys

När Folkhälsomyndigheten utreder huruvida en ny substans ska narkotikaklassas eller inte behövs ett vetenskapligt underlag som beskriver effekten av en substans. Nu har forskare tagit fram en metod som snabbt kan göra det.

I en vetenskaplig artikel beskriver forskare hur har de analyserat 17 cannabisliknande substanser. Avsikten med sådana substanser är att påverka hjärnan genom att binda till och aktivera en struktur på cellytan som kallas cannabinoidreceptor-1.

I den nya metoden används odlade celler som har denna cannabinoidreceptor på cellytan. Man tillsätter den aktuella substansen och mäter om, och hur mycket, receptorn aktiveras. Dessutom mäts effekten vid åtta koncentrationer för att ta reda på hur stark effekten är i förhållande till dosen.

När analysen är klar skickas informationen direkt till Folkhälsomyndigheten, vilket betyder att myndigheten inte längre behöver vänta på att data om nya substanser publiceras i vetenskapliga artiklar.

Merparten har narkotikaklassats

I den aktuella studien visade det sig att 15 av 17 undersökta cannabisliknande substanser kunde aktivera cannabinoidreceptorn.

– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen.

Metoden har också vidareutvecklats så att den kan mäta effekter på cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl.

Vetenskaplig artikel:

Using in vitro receptor activity studies of synthetic cannabinoids to support the risk assessment of new psychoactive substances – A Swedish strategy to protect public health from harm, Forensic Science International.

Kontakt:

Henrik Gréen, professor
henrik.green@liu.se