Ett halvfullt glas med rött vin står på en bräda utomhus, vinodlingar och sjö i bakgrunden.
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Män som dricker alkohol verkar löpa högre risk att drabbas av förmaksflimmer. Redan vid ett fåtal glas i veckan tycks risken öka.

Det framgår av en avhandling vid Umeå universitet där läkaren Cecilia Johansson har studerat drygt 600 personer med diagnosen förmaksflimmer i Skellefteå och Norsjö, Västerbotten.

Om avhandlingen

Avhandlingen baseras dels på en studie av EKG och journaler för 607 personer som fått förmaksflimmer 2011–2012 i Skellefteå och Norsjö kommuner, dels på data från cirka 100 000 personer som har genomgått Västerbottens hälsoundersökningar under åren 1998–2014.

Av dessa personer avled en av nio inom ett halvår efter att ha haft förmaksflimmer för första gången.

80 procent hade så hög risk för stroke att de hade behov av blodförtunnande behandling, vilket flertalet av dem också fick.

Operation eller infektion kan trigga

I vart femte fall gick det att se att förmaksflimret hade utlösts av en distinkt faktor, som en operation eller en nyligen genomgången infektion.

Men det fanns också mer generella riskfaktorer, enligt forskningen.

Måttligt drickande kan påverka

En sådan var alkoholkonsumtion, hos män. Där syntes en tydlig koppling, som inte syntes hos kvinnor. Män som drack mer än 4,8 standardglas per vecka löpte 20 procent högre risk att få förmaksflimmer än de män som drack mindre än 0,9 glas i veckan.

Så mycket är ett standardglas

Ett standarglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol. Det motsvarar till exempel 50 centiliter (en halv liter) folköl, ett litet glas vin eller 4 centiliter sprit.

Källa: Systembolaget

En alkoholkonsumtion på 4,8 standardglas motsvarar mindre än en flaska vin i veckan. Det är knappt hälften av vad som i andra sammanhang klassas som riskbruk.

Storvuxna löpte högre risk

Kroppsstorleken verkade också spela roll – att vara storvuxen var kopplat till högre risk för förmaksflimmer. Det gällde inte bara personer med högt bmi, utan även storvuxna personer i allmänhet. Det gick däremot inte att se att risken påverkades om personen hade ökat eller minskat i vikt under den studerade tioårsperioden.

Koppling till högt blodtryck

Även blodtrycket tycktes spela in. Både högre övertryck och högre undertryck var i forskningen kopplat till ökad förekomst av förmaksflimmer. Redan hos personer med ett blodtryck över 120/80 syntes en förhöjd risk.

– Förmaksflimmer ökar risken för stroke och död, och därför är det viktigt att vara observant på symtom och få blodförtunnande behandling som kan minska riskerna, säger Cecilia Johansson, doktorand vid Umeå universitet.

Om de nämnda riskfaktorerna, som alkoholintag, säger hon:

– Alla riskfaktorer för förmaksflimmer går inte att påverka, men allmänt kan man säga att det är klokt att hålla koll på blodtrycket och ta blodtryckssänkande medicin om det behövs, hålla nere drickandet samt att hålla en hälsosam vikt.

Hundratusentals har hjärtflimmer i Sverige

Förmaksflimmer är den vanligaste kroniska hjärtarytmisjukdomen. Den beräknas förekomma hos fler än 30 miljoner människor i världen.

Ungefär 330 000 svenskar har en förmaksflimmerdiagnos, men det kan vara så många som 100 000 fler som har förmaksflimmer utan att det har upptäckts och lett till diagnos. Det enligt Flimmerrapporten 2021 från Riksförbundet HjärtLung.

Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och drabbar också män jämförelsevis tidigare i livet.

Källa: Umeå universitet

Lästips: Rätt diagnos kan göra skillnad mellan liv och död

Avhandling:

Risk markers and incidence of atrial fibrillation in northern Sweden, Cecilia Johansson, Umeå universitet.

Kontakt:

Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare i internmedicin i Skellefteå.
cecilia.johansson@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera