Artikel från Forte

Många upplever att adhd-medicin hjälper dem att fungera i vardagen. Och användningen ökar, trots att det är oklart hur medicinerna påverkar kroppen i längden.

”Jag började ta medicin mot adhd, det har hjälpt mig att koncentrera mig bättre och så har jag inte blivit så sur på mina vänner!” Så skriver sjundeklassaren ”LoveAdhd” på ungdomssajten UMO, där man diskuterar hälsa, sex och relationer. Många andra ungdomar med adhd har haft liknande erfarenheter. Studier visar att 80 procent får minskade symtom när de medicinerar, vilket i sin tur brukar underlätta skolarbetet och förbättra relationer.

Fler får adhd-diagnos och mer medicin skrivs ut

Medicinering mot adhd är dock ett ganska nytt fenomen. Det har tagit lång tid för diagnosen att vinna allmänt erkännande världen över, och här i Sverige kom medicineringen i gång först efter millennieskiftet. Sedan dess har förskrivningarna ökat dramatiskt till följd av att allt fler har fått diagnosen, både barn och vuxna.

Förskrivningen av adhd-läkemedel ökar

I takt med att fler diagnosticerats med adhd under de senaste 15 åren har också förskrivningen av adhd-läkemedel ökat. Över 146 000 svenskar hämtade ut minst ett recept under 2020, jämfört med drygt 130 000 året innan. Det vanligast förskrivna läkemedlet var metylfenidat.

  • 80 procent får minskade symtom när de medicinerar.
  • Totalt gjorde 1,7 procent av flickor/kvinnor och 2,1 procent av pojkar/män uttag av adhd-läkemedel under 2020.
  • Den största åldersgruppen användare av adhd-läkemedel under 2020 var pojkar och flickor 10–17 år. Då gjorde 3,4 procent av flickorna och 6,6 procent av pojkarna uttag av adhd-läkemedel.

Källa: Förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka (socialstyrelsen.se)

Att medicinerna har hjälpt många är uppenbart. Men på senare år har det också kommit studier som antyder att långvarigt bruk kanske skulle kunna öka risken för vissa kroppsliga sjukdomar. Zheng Chang, som är senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, har förståelse för att detta kan oroa både vuxna som medicinerar och föräldrar till barn som gör det.

– Ett av huvudbekymren för dem som tar de här medicinerna i många år är att de påverkar det kardiovaskulära systemet, bland annat genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Då blir det möjligt att misstänka att medicinerna på sikt skulle kunna öka risken för sådant som hjärtfel, arytmi eller andra kardiovaskulära sjukdomar. Att utveckla sådana sjukdomar kan ta lång tid, säger han.

Kartlägger risker med adhd-medicinering

Eftersom adhd-medicinering inte har pågått i stor skala särskilt länge, är det först på senare år det har blivit möjligt att undersöka effekterna av långvarigt bruk.

Zheng Chang befinner sig i framkant av detta forskningsområde. Han projektleder just nu en studie som kartlägger hälsoriskerna med både kort och långvarig medicinering, från några månader upp till tio år. Det gör forskarna genom att utgå från data i de nationella registren i Sverige. Zheng Chang berättar att man i skrivande stund har färdigställt resultaten upp till ungefär två år.

– På en övergripande nivå ser vi ingen ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. När det gäller specifika sjukdomar kan det däremot vara så att det finns en något ökad risk för hjärtstopp eller arytmi. Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar.

Anpassa behandling mot adhd vid hjärt- och kärlsjukdom

Zheng Chang säger att de flesta patienter och föräldrar inte behöver oroa sig över dessa resultat. Men de skulle kunna ha betydelse för specifika grupper, till exempel personer som redan har kardiovaskulära sjukdomar eller en familjehistoria av sådana. I deras fall skulle läkaren kunna erbjuda alternativ, eller anpassa behandlingen genom att till exempel justera ned dosen och följa upp med mer regelbundna kontroller av blodtryck och andra värden.

Forskarna är ännu inte klara med de långsiktiga resultaten eftersom det handlar om väldigt stora datamängder som bearbetas. I den processen är det viktigt att fastställa att det verkligen råder ett samband mellan patienternas adhd-mediciner och deras hälsotillstånd, för när man följer en patient under lång tid kan även mycket annat ha påverkat hälsan. Zheng Chang berättar att det gjordes en dansk studie nyligen där forskarna faktiskt kom fram till att adhd-mediciner ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt, men att resultaten från den studien ska tolkas med försiktighet.

– Det finns vissa metodologiska fallgropar, och forskarna var även öppna med det i den studien. De kunde egentligen bara visa att hälsan hade försämrats något under perioden, inte att det var medicinerna som hade orsakat det.

Goda effekter uppväger ofta risker

Men om även Zheng Changs forskningsprojekt skulle komma fram till liknande resultat – hur kommer det i så fall att påverka dem som tar mediciner i många år?

– I sådana fall får läkaren diskutera med patienten eller barnens föräldrar kring vad som blir bäst. Förskrivningar av läkemedel är alltid en balansgång mellan för- och nackdelar. Även om det skulle visa sig att riskerna för vissa sjukdomar ökar på lång sikt, kan det i många fall uppvägas av de välgörande effekterna. Men vi ska så klart inte ignorera riskerna.

– På en övergripande nivå ser vi ingen ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. När det gäller specifika sjukdomar kan det däremot vara så att det finns en något ökad risk för hjärtstopp eller arytmi. Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar.

Bäst för barn med terapi och medicin

Centralstimulerande mediciner är förstahandsvalet eftersom de är mest effektiva, men det finns också alternativ. Två exempel är de aktiva substanserna atomoxetin och guanfacin, som inte verkar centralstimulerande. Det senare har tidigare använts för att behandla högt blodtryck och är därför säkert ur kardiovaskulär synpunkt. För barn och ungdomar är även psykoterapi ett alternativ.

– Riktlinjerna för barn är att man alltid ska börja med psykoterapi och beteendeträning assisterad av föräldrarna. Det är först om det visar sig vara otillräckligt som man prövar mediciner, men för många barn har det bästa visat sig vara en kombination.

Metylfenidat vanligt i adhd-medicin

De vanligaste adhd-medicinerna innehåller det centralstimulerande ämnet metylfenidat. Ämnet verkar bland annat genom att öka hjärnans tillgång till signalsubstanserna dopamin och noradrenalin, vilket hjälper personer med adhd att lättare koncentrera sig och bromsa sina impulser. Läkemedlet är narkotikaklassat, men är inte beroendeframkallande i de terapeutiska doser som ges till patienter.

Källa: Special Nest

Om det skulle bli så att denna studie kommer fram till att hälsoriskerna ökar med långvarig medicinering hoppas Zheng Chang att nästa steg i forskningen blir att identifiera vilka riskgrupper som löper störst risk för negativa biverkningar.

– Det skulle man kanske kunna göra genom att utgå från patienternas fysiska egenskaper och biomarkörer som ger information om tillståndet i kroppen. Men ökade risker påverkar främst en väldigt liten del av befolkningen. För de flesta andra bör det vara säkert att fortsätta använda medicinerna och dra nytta av dem.

Text: Anton Dilber

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Hur vanligt är adhd?

Det finns i dag inget som talar för att adhd reellt ökar i befolkningen. Tillståndet, som har stark ärftlighet, anses vara konstant över tid utifrån ett stort antal vetenskapliga studier. Det kan vara så att samhälleliga förändringar gör att fler i dag kan söka hjälp och få adhd-diagnos efter utredning, men de specifika egenskaperna som utgör adhd tycks vara konstanta över tid inom befolkningen.

Rimligen innebär det att andelen personer som får diagnos och adhd-läkemedel så småningom kommer att återspeglas av hur många som faktiskt har adhd i befolkningen. När det uppstår kommer kurvan avseende de nya användarna av läkemedel att plana ut på en viss nivå och på sikt medföra att andelen som har läkemedel (och diagnos) ligger stabilt.

Källa: Förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka (socialstyrelsen.se)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera