Detta är inflation – och så påverkar den dig

Att inflationen är hög just nu har nog inte undgått någon. När Statistiska centralbyrån  redovisar inflationssiffrorna blir medierapporteringen intensiv, och ibland är det svårt att hänga med.

Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, förklarar vad inflation är och hur den påverkar oss. Han utgår från inflationssiffror som redovisades i februari.

Vad är inflation?
– Inflation är den procentuella ökningen av den allmänna prisnivån under ett år. En indirekt effekt av inflation blir att en given summa pengar förlorar i köpkraft, säger Ola Olsson.

När inflationssiffrorna för februari 2023 redovisades fick vi reda på att inflationen stigit med 9,4 procent i februari. 9,4 procent jämfört med vad? Och vad betyder det för folks privatekonomi?

– Det betyder att den allmänna prisnivån enligt Riksbankens huvudmått KPIF har ökat med 9,4 procent under de senaste 12 månaderna. Alltså att ett typiskt pris har stigit från 100 till 109,4 mellan februari 2022 och februari 2023.

Vilket mått på inflation ska privatpersoner främst hålla koll på för att förstå hur privatekonomin påverkas?

– Konsumentprisindex, KPI. Detta mått innefattar alla priser som påverkar hushållen.

Vad är skillnaden mellan Konsumentprisindex (KPI) och Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och varför behövs två olika KPI-mått?

– KPIF räknar bort effekter på boendekostnaderna, vilka kan påverkas direkt när räntan går upp. Syftet med en högre styrränta är att få folk att spara mer och konsumera mindre så att efterfrågan minskar. Att då räkna in de direkta effekterna av styrräntehöjningar på boendekostnaderna i inflationen blir missvisande eftersom en sådan utveckling är nödvändig för att få ned övriga prisökningar. Riksbanken föredrar att använda KPIF som sitt huvudsakliga mått på inflationen, och när det talas om ”inflationsmålet på två procent” betyder det att KPIF ska öka med en till tre procent årligen.

En indirekt effekt av inflation är att en given summa pengar förlorar i köpkraft.

Ett ord som allt oftare förekommer i nyhetsrapporteringen är kärninflation. När inflationssiffrorna för februari redovisades rapporterades till exempel att ”Kärninflationen går upp kraftigt, från 8,7 procent till 9,3 procent”.

Vad betyder det och varför är det viktigt för privatpersoner att hålla koll på kärninflationen?

– När man talar om ”kärninflation” eller ”underliggande inflation” räknas vissa priser bort, som energipriser som till stor del sätts på världsmarknaden eller matpriser som kan gå upp och ner väldigt snabbt. Jag tycker inte det är så viktigt att folk i allmänhet har så stor koll på kärninflation. Är man särskilt intresserad av hur vissa priser utvecklas kan man ju till exempel fokusera på elpriset, som påverkar de flesta och som man kan följa dag för dag. Eller priset på diesel/bensin för dem som kör bil. Priserna på dessa varor har fallit en hel del på sistone.

Oavsett vilken inflation det är vi pratar om så känns den för de flesta svenskar just nu. När tror du att inflationskurvorna börjar plana ut?

– De har redan börjat plana ut och faller troligen under våren och resten av året när den allmänna efterfrågan minskar ytterligare.

De nuvarande inflationsnivåerna innebär alltså att allting blivit i genomsnitt tolv procent dyrare under det senaste året. Samtidigt har lönerna i genomsnitt ökat betydligt mindre, vilket innebär att många har fått en rejäl reallönesänkning. Sannolikt kommer hushållen inte att ha samma köpkraft som under 2021 på flera år. Men på sikt kan detta föra med sig något gott.

– Även om det är tufft för många ger det oss också drivkrafter att leva ”smartare”, till exempel mer energieffektivt och att vi genom vårt kritiska granskande av företagens prissättning kan bidra till att konkurrensen förbättras på till exempel mat- och lånemarknaderna. Ett sådant mera kostnadsmedvetet beteende kan stärka hushållens ekonomiska förutsättningar på längre sikt, säger Ola Olsson.

Kontakt:

Ola Olsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet, ola.olsson@economics.gu.se