Presentpåsar med julklappar
Bild: Freestocks/Unsplash
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Inte nöjd med den stickade tröjan eller hörlurarna du fick i julklapp? Det troligaste är att varorna efter retur till e-handelsföretaget slängs istället för att säljas igen. Returtrenden är ett växande problem och därför krävs hållbara lösningar, enligt forskare.

Nätshopping blir allt vanligare och med den följer fler returer. Studier visar att den digitala handeln leder till betydligt fler återlämnade varor jämfört med butikshandeln.

Trenden med returer ser dessutom ut att öka, enligt branschstatistik. Det kan bland annat förklaras med att det oftast är gratis att lämna tillbaka varor.

Många returer leder till fler transporter, som spär på de fossila utsläppen. Men det är värre än så. Mindre känt är att företag, som inte sällan profilerar sig som hållbara och koldioxidneutrala, vanligtvis slänger de varor som skickas tillbaka.

Billigare för företagen

I EU förväntas summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs uppgå till 21,74 miljarder euro år 2022, enligt vissa beräkningar. Andra tror att beloppet är ännu högre.

– Den krassa verkligheten är att slänga är det minst dåliga ur ekonomisk synvinkel för företagen. Det gäller särskilt varor som är billiga i förhållande till den kostnad som krävs för att granska, packa om och lägga ut dem till försäljning igen, säger forskaren Carl Dalhammar vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Tillsammans med forskarkollegor har han skrivit en artikel där elva representanter från klädes- och elektronikbranschen intervjuats.

Returförbud ger andra problem

Fenomenet är utbrett i just klädes- och elektronikindustrin. Båda är branscher som har ett stort, varierat utbud och billiga produkter. Chansen att varor ompaketeras och säljs igen hör oftare samman med dyrare produkter.

Att komma åt problemet är dock inte helt enkelt, enligt forskarna efter att ha fördjupat sig i problematiken.

I Frankrike finns ett förbud mot att slänga returer, men det är inte okomplicerat. Om företag tvingas skänka osålda varor i nyskick till välgörenhet eller second hand urholkas värdet på det ordinarie utbudet.

– Eller fem lastbilar fyllda med samma kläder, det finns ingen second hand-butik som kan ta emot det. Eller lågkvalitetsprodukter, som till exempel billiga hörlurar som kraschar ganska direkt, de vill man inte sälja på second hand överhuvudtaget, säger Carl Dalhammar.

Avgift kan hjälpa

Ett första steg är att istället införa en obligatorisk avgift på returer, enligt Carl Dalhammar.

– Det är belagt att konsumenter överutnyttjar gratis returer, säger han.

Vissa klädmärken har redan infört avgifter på eget initiativ, men vanligast är att returförsändelsen är kostnadsfri. Det beror på att företagen snabbt tjänar in omkostnaderna för returer, och även fri frakt, eftersom kunder som lämnar tillbaka varor totalt sett ändå generar mer vinst till e-handlare jämfört med dem som inte returnerar.

Det har bland annat e-handelsforskaren Klas Hjort vid Lunds universitet tidigare kunnat visa. Han är dock osäker på om en avgift på returer löser problemet.

– Det kan lika gärna vara så att om det är dyrt att returnera billiga produkter så slängs de i alla fall.

De flesta behåller prylarna

Klas Hjorts och hans kollegors studier visar att cirka 65 till 70 procent av kunderna som handlar online aldrig returnerar, trots att de köper produkter som ofta returneras.

– Det är alltså en förhållandevis liten andel som returnerar, men dessa personer gör det i gengäld mycket. Och många av dem som inte skickar tillbaka säger att returprocessen är krånglig och ibland dyr, om det finns avgift, och att man därför behåller produkter som man istället slänger senare, säger Klas Hjort.

Han och forskarkollegorna menar att det finns lösningar på detta genom att effektivisera returprocesserna så att det blir både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att ta hand om det som returneras.

– Vi ser exempel på att företag som arbetar på detta sätt har minskat returkostnaderna med upp till 65 procent. Returerna har minskat med 15 procent. Detta bedömer vi är en del av lösningen för att skapa hållbara returflöden i en mer cirkulär handel.

Tvinga fram bättre kvalitet på produkterna

Både Klas Hjort och Carl Dalhammar är dock eniga om det grundläggande problemet är fast fashion-upplägget, det vill säga att massproducera billiga varor som ibland bara håller en säsong. En affärsmodell som närs av skövling av naturtillgångar, arbetskraft i fattiga länder och fossila resurser.

– Vi har levt på billig kredit i så många årtionden. Det handlar inte om att vara emot utveckling eller marknadsekonomi, utan om att vi måste tillbaka till en marknadsekonomi där vi konsumerar färre grejer av bättre kvalitet igen, säger Carl Dalhammar.

Att ändra folks beteende är svårt, men Carl Dalhammar sätter stor tilltro till EU som har flera processer igång för att reglera fram högre produktkvalitet så att varor håller längre och går att reparera.

– Man måste få upp värdet på produkterna. En ny t-shirt för bara 30 kronor används vanligtvis bara några gånger och hamnar sedan i bästa fall i second hand-tunnan eller textilåtervinningen.

Artikeln har tidigare publicerats i Lunds universitets nyhetsbrev Apropå.

Studie:

Product destruction: Exploring unsustainable production-consumption systems and appropriate policy responses

Kontakt:

Carl Dalhammar, universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet,

Klas Hjort, lektor vid förpackningslogistik vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola,

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera