Jordbrukets massiva maskiner äventyrar livsmedelsförsörjningen

Storleksrationaliseringen i jordbruket har gett oss allt större och effektivare maskiner. Det har varit avgörande för vår livsmedelsproduktion, men medför samtidigt risker för viktiga markfunktioner.

Medan en skördetröska kunde väga runt fyra ton i slutet av 1950-talet, kan vi idag se tröskor på åkrarna som väger 36 ton. Forskare har nu undersökt vad denna utveckling har inneburit för åkermarken.

Större däck påverkar djupare mark

Maskinernas tryck på markytan visade sig ha legat konstant på en låg nivå under denna period. Det beror på att maskinerna har försetts med allt större däck som fördelar tyngden på en större yta.

I det djupare markskiktet, den så kallade alven, har markpackningen däremot ökat till nivåer som äventyrar markens förmåga att producera mat. Det har även konsekvenser för markens förmåga att transportera vatten och tillhandahålla andra viktiga ekosystemtjänster.

– Det är mycket allvarligt att marken tar skada av lantbruksmaskinerna. Om den en gång har packats förblir den skadad under flera decennier. Det kan vara en av anledningarna till att skördarna inte längre ökar och att vi nu ser fler översvämningar än tidigare, säger Thomas Keller som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

En femtedel av jordens odlingsmark

Forskarna har även tagit fram en karta som visar hur stor risken för skadlig packning av alven är i olika delar av världen. Störst visade sig risken vara i Europa, Nord- och Sydamerika samt Australien. På global nivå uppskattas omkring en femtedel av den odlingsbara marken vara i riskzonen. Där är risken alltså stor för långtgående skador som är mycket svåra att åtgärda. Chansen att marken ska återhämta sig är med andra ord liten.

I Asien och Afrika är riskerna mindre i dagsläget eftersom mekaniseringen av jordbruket inte ligger på samma höga nivå där.

– Om mekaniseringen skulle ta fart i Asien och Afrika finns dock en risk för packning av alven även i dessa områden, säger Thomas Keller.

Tunga maskiner innebär en risk för skadlig markpackning under matjorden, i den så kallade alven. Bild: Jenny Svennås-Gillner

Maskinernas hjullaster behöver minskas

För att bidra till ett mer hållbart jordbruk behöver maskintillverkare ta större hänsyn till risken för skadlig packning av alven.

– Framför allt behöver lantbruksmaskinernas hjullaster minska för att inte påverka alven i samma utsträckning som i dagsläget. Ju tyngre maskiner, desto sämre för alven, säger Thomas Keller.

Vikt kan jämföras med tung dinosaurie

Forskarna visar även att de tyngsta maskinerna som används i lantbruket idag närmar sig vikten hos de allra tyngsta dinosaurierna, sauropoderna. Det betyder att sauropoderna sannolikt packade marken och påverkade markens produktionsförmåga på samma sätt som dagens lantbruksmaskiner.

– Ingen verkar ha ställt sig frågan tidigare om dinosaurier packade marken, och eftersom dagens lantbruksmaskiner är lika tunga som sauropoderna tyckte vi att det var en intressant frågeställning, säger Thomas Keller.

Illustration av sauropoder av släktet Brachiosaurus. Dessa tungviktare stampade omkring på jorden för cirka 150 miljoner år sedan.

Precis som människor var sauropoderna beroende av att marken kunde producera mat. Det antyder att dinosaurierna rörde sig över landskapet på ett sätt som minskade risken för markpackning. En tänkbar möjlighet är att de höll sig till fasta ”vandringsleder” och betade växter vid sidan av dessa med hjälp av sina långa halsar. På så sätt skulle sauropoderna ha kunnat se till att marken runt omkring fortsatte att producera den mat de behövde.

Vetenskaplig studie:

Farm vehicles approaching weights of sauropods exceed safe mechanical limits for soil functioning, PNAS.

Kontakt:

Thomas Keller, professor vid institutionen för mark och miljö, SLU och Agroscope i Schweiz, thomas.keller@slu.se