Idisslare viktiga för ekosystemen

Begreppet ekosystemtjänster används för att synliggöra de värden som naturen och den biologiska mångfalden ger oss människor – och hur vi människor är beroende av att ekosystemen fungerar.

Idisslande djur som nötkreatur och får bidrar till ett jordbrukslandskap med gräsmarker och andra landskapselement där den biologiska mångfalden är stor. Sådana landskap ger många ekosystemtjänster, bland annat för att pollinerande insekter trivs där och för att miljöerna är bra boplatser för naturliga fiender till skadedjur.

Dessutom är miljöerna vackra och en del av vårt kulturarv och kan utgöra värdefulla rekreationsområden.

– Vi behöver hitta sätt att främja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet samtidigt som resursanvändning och negativ miljöpåverkan begränsas, menar Johan Karlsson, doktorand vid SLU som ansvarat för studien, som bland annat är en analys av Jordbruksverkets databas över stödberättigande jordbruksmark på alla svenska gårdar.

Idisslarna numera mest i skogsbygder

Över tid har Sveriges gårdar i rask takt blivit färre och större och de idisslande djuren har alltmer koncentrerats till skogsbygderna, medan de bördiga slättbygderna nu domineras av spannmålsodling.

Dessutom har det blivit alltmer tydligt att vi måste minska vår konsumtion av kött och mjölk för att hålla oss inom de ”planetära gränserna”. Men vad händer med den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna när idisslarna försvinner från vissa gårdar och koncentreras på andra?

Frågan är om animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart livsmedelssystem i Sverige?

Studien visar att småbruk och gårdar med nötkreatur och får var förknippade med

• mer varierade landskap
• fler småskaliga livsmiljöer för pollinatörer och naturliga fiender till skadedjur
• mer naturbetesmarker samt bättre växtföljder

Detta i jämförelse med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling. Skillnader var som störst i de spannmålsdominerade slättbygderna.

Gårdar specialiserade på grisar och fjäderfä var å andra sidan förknippade med mindre varierade landskap och sämre växtföljder än växtodlingsgårdarna.

– Småbruk och gårdar i mindre produktiva regioner upprätthåller de varierade jordbrukslandskapen och de ekosystemtjänster som förknippas med. Resultaten visade också att naturbetesmarker har fler besökare och i större utsträckning befinner sig inom rekreations- eller naturskyddsområden än annan typ av jordbruksmark, säger Johan Karlsson.

Målkonflikt med minskad kött- och mjölkproduktion

Forskningsresultaten tyder på att strävandena att minska produktionen av nötkött och mjölk rymmer en potentiell målkonflikt: att minska jordbrukets miljöpåverkan och resursanvändning mot att bevara jordbrukslandskapets biologiska mångfald och relaterade ekosystemtjänster.

– Men orsakssambanden är fortfarande oklara och även om gårdar med idisslande djur i genomsnitt föll bättre ut än växtodlingsgårdar gällde detta långt ifrån alla gårdar. Vi kunde också se en mättnadseffekt där ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar inte ledde till bättre värden på indikatorerna.

–  Vi behöver hitta sätt att stödja gårdar och jordbruksmetoder som bidrar till ekosystemtjänster från jordbrukslandskapet, och samtidigt begränsar deras resursanvändning och negativa miljöpåverkan, avslutar Johan Karlsson.

Vetenskaplig artikel:

maller farm size and ruminant animals are associated with increased supply of non-provisioning ecosystem services Ambio (2022)

Avhandling:

Livestock as resource users and landscape managers – A food systems perspective

Kontakt:

Johan Karlsson, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet
johan.o.karlsson@slu.se