Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ett enstaka besök hos en hälsocoach ger inte bättre mående, tvärtom försämras den upplevda hälsan. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hälsocoachning är ett växande område som framgångsrikt har använts i det som kallas primärprevention, att förebygga sjukdom innan den uppstår, och för att förbättra den egna hanteringen av flera kroniska sjukdomar.

De flesta studier på området har gällt omfattande insatser av hälsocoachning med flera sessioner. Det har dock saknats forskning på vad ett mer slimmat upplägg med enbart ett besök hos hälsocoach leder till.

I den aktuella studien ingick en slumpvis utvald grupp 50-åringar i Alingsås som lottades till antingen ett timslångt besök med sedvanlig hälsoprofilbedömning hos en erfaren hälsocoach, eller ingen behandling alls. Totalt ingick 105 personer i studien, varav 52 fick träffa hälsocoach.

Hälsoprofilbedömning (HPB) genomförs i ett personligt möte mellan en utbildad hälsoprofilbedömare och en deltagare. Syftet är att bland annat skapa en insikt om hur livsstilen påverkar hälsan samt att hjälpa deltagaren att se sina möjligheter för att förbättra sin livsstil eller behålla en redan bra livsstil. En Hälsoprofilbedömning omfattar bland annat:

  • frågor om hälsovanor och hälsoupplevelser
  • mätningar av längd, vikt, blodtryck och möjlighet att beräkna andelen kroppsfett.
  • konditionstest på cykel.
  • ett hälsofrämjande och motiverande samtal

Kontrollgruppen mådde bättre

Tolv månader senare undersöktes förändringarna i upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos samtliga deltagare via standardiserade och omfattande enkäter. Frågorna handlade om allmäntillstånd, fysisk och mental hälsa, hur personerna fungerade socialt, träningsbeteende med mera.

– Vi trodde att besöket hos en hälsocoach skulle ge en viss förbättring, att det skulle bli sämre var en överraskning, säger Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.

– Kontrollgruppen förändrades mer gynnsamt när det gällde upplevd allmän hälsa samt emotionell och mental hälsa jämfört med gruppen som hade varit hos hälsocoach. Några andra skillnader mellan grupperna sågs inte, konstaterar han.

Förändringar kräver fler besök

Slutsatsen i studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Primary Health Care, är att ett enstaka besök hos hälsocoach inte förbättrar upplevd hälsorelaterad livskvalitet eller träningsnivå hos 50-åriga personer i Sverige. Tvärtom kan det göra den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten sämre.

En möjlig förklaring är att endast en session med hälsocoach räcker för att informera patienten om hälsobrister, men inte för att påverka beteenden. Individen lämnas utan ordentliga verktyg för att åtgärda sina brister, och får då dåligt samvete.

– Ett besök räcker för att förstå sina tillkortakommanden, men det behövs fler för att vända skutan. Ska du träffa en hälsocoach ska du ha en serie av träffar, det är så vi tolkar våra resultat, säger Ronny Gunnarsson.

Vetenskaplig artikel:

The effect of a single visit to a health coach on perceived health in 50-year old residents in a high-income country – a randomised controlled trial.

Kontakt:

Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ronny.gunnarsson@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera