Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När skräntärnorna flyttar till Afrika är det hanfåglarna som ansvarar för ungarna. Efter att ha fött upp ungar behöver honorna tid för återhämtning.

Ett internationellt forskarlag har följt ett antal familjer skräntärnor under den långa flytten från Östersjön till Afrika söder om Sahara. Med hjälp av GPS-sändare har forskarna studerat förhållandet mellan fågelföräldrarna och avkomman under den påfrestande migrationen. Studien visar att det i första hand är fäderna som leder ungarna till övervintringsområdet. Endast i ett fall av elva flyttade en hona tillsammans med en unge.

– Resultaten visar på kulturell inlärning och att unga tärnor i första hand lär sig flyttvägen till ett bra område av sin far eller fosterfar. Den flygrutt som de unga tärnorna lär sig kommer de sedan att följa under efterföljande flyttar, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet.

Hanarna lär de unga

Förlängd föräldraomvårdnad är mycket viktig hos skräntärnorna. Att följa en gammal tärna, och speciellt en far, är en strategi som hjälper unga tärnor att lära sig rutten. Men den luftburna omvårdnaden är också viktig när det kommer till att lära sig bra ställen att fånga fisk på och att undvika rovdjursattacker under den farliga flytten.

– Det som förvånade mig mest var att driften att leda är så stark hos hanarna. Ett exempel på detta var en hane som adopterade en ung tärna och lät den följa med under höstflytten, säger Susanne Åkesson.

Honorna behöver återhämtning

När flytten startar drar honorna sig tillbaka. Då har de tidigare på säsongen investerat mycket kraft i äggläggning, ruvning och matning. Förmodligen känner de ett behov av att återhämta sig och fylla på sina energireserver.

– Skräntärnehonorna lever ett hårt liv. Det är verkligen ingen sinekur att föda upp ungar, vaka över dem och mata under flera veckors tid. Det kanske inte är så konstigt att de behöver lite lugn och ro i samband med flytten till Afrika, säger Susanne Åkesson.

Vetenskaplig artikel:

Paternal transmission of migration knowledge in a long-distance bird migrant, Nature Communications.

Kontakt:

Susanne Åkesson, professor, biologiska institutionen, Lunds universitet, susanne.akesson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera