Blåsippor.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hjälp forskarna hålla koll på våren. Rapportera in när när björkknopparna spricker, och när blåsippor, vitsippor, sälg och hägg blommar där du bor.
– På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet.

I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. Olika vårtecken tar olika lång tid på sig innan de syns, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr.

I Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställs frågan hur långt olika vårtecken har hunnit vid Valborg, och alla kan hjälpa till att besvara den.

Rapportera in vårtecken 30 april-1 maj – så här gör du

Vem som helst, var som helst i landet, kan vara med genom att gå ut under valborgshelgen (inrapporteringen är tidsbestämd till 30 april–1 maj) och rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se. De aktuella vårtecknen är blåsippans, vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Rapportera det du sett, även om du observerat att det är för tidigt eller för sent för det aktuella vårtecknet hos dig. Markera också var du befinner dig, alla instruktioner finns på Vårkollen.

– Vi ser att det finns ett stort intresse för att spana efter vårtecken. Detta kan också komma till nytta för vetenskapen, om observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen från år till år är stor och det kan därför vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit 1–2 veckor tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande händer det att våren ändå kommer senare än vad vi nu har vant oss vid. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

De senaste sju åren har det varje år skickats in runt 10 000 observationer från närmare 2 000 platser runtom i landet av blåsippans, vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Med hjälp av allmänhetens observationer har forskarna kunnat visa att vårtecknen numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med dem som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015–2021, men också med dem som gjordes över hela landet för över hundra år sedan. På så sätt får vi ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket.

Klimatet påverkar våren

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år efter år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till dokumenteringen av växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken.

Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

Kontakt:

Mora Aronsson, ordförande, Svenska Botaniska Föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se

Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket/
Sveriges lantbruksuniversitet, ola.langvall@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera