Vad är det mest effektiva skrämselljudet för att hålla klövvilt borta från åkrar och viktiga grödor? Människorösten. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet som har undersökt hur klövvilt reagerar på ljud från rovdjur och effekten det får på skörden.

Klövvilt kan ha stor påverkan på sin omgivning, något som kan leda till konflikter genom betesskador på jordbruksmark. Ett sätt att minska dessa skador kan vara att styra klövviltets beteende och utbredning i landskapet med inspelade läten från rovdjur.

– I denna studie visar vi att det går att ändra klövvilts beteende, utbredning och deras påverkan på viktiga jordbruksgrödor genom att skrämma dem med ljud, säger Anna Widén, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Studien är gjord i Södermanland där dovhjort, vildsvin, rådjur, älg och kronhjort lever och konkurrerar om föda inom samma område. I studien mätte de skadenivån på vetet vid sju olika vetefält och satte även upp ljudanläggningar och viltkameror. Därefter spelade de upp ljuden slumpmässigt och endast när djuren passerade för att de inte skulle vänja sig vid ljuden.

– Vi kan tydligt se att skadorna är betydligt mindre i de områden där skrämselljud har spelats upp, något som tyder på att detta kan vara en effektiv metod för att minska betesskador på grödor under känsliga perioder, säger Anna Widén.

Människoröster är mest skrämmande

I studien använde de sig av fyra olika typer av ljud; tre skrämselljud (människa, hund och varg) samt kontrolljud från fågelarter. Analyser från de filmer som blivit inspelade visar att klövvilt reagerar olika beroende på vilket ljud de blir utsatta för. Starkast reagerade de på människoljud; dessa ljud genererade snabbast flykt från området och totalt sett spenderade djuren minst tid i områden när människoljud spelades upp.

Klövvilt ändrar sina beteenden när de blir skrämda; de flyttar sig till andra områden på samma fält eller lämnar fältet helt och besöker kanske i stället ett närliggande fält.

– Vi behöver mer kunskap om vilken skala denna typ av skrämselljud har en effekt på, både rumsligt och tidsmässigt. För att inte problemen bara ska flytta nästgårds är det troligtvis också mest framgångsrikt att kombinera denna typ av metod med viltförvaltningsåtgärder på en större landskapsnivå, som foderskapande åtgärder där viltet får äta skyddat, säger Anna Widén.

Kameror registrerade djurens reaktioner på olika ljud

Forskarna använde sig av system med viltkameror sammankopplade med ljudanläggningar. När ett djur passerade spelades ett ljud upp och kameran spelade in en video.

Fyra olika typer av ljud användes; tre skrämselljud (människa, hund och varg) samt kontrolljud från fågelarter. Detta för att se om djuren reagerade olika på skrämselljud och naturligt förekommande fågelarter.

I studien använde de även vanliga kameror utan ljud för att kunna jämföra skadenivå och utbredning av klövvilt på fälten.

De mätte skadenivån på vetet framför ljudanläggningarna och de vanliga viltkamerorna och jämförde nivåerna. Resultaten visar att klövvilt besöker områden utan ljud i större grad än områden med ljud, de betar även mindre i områden med ljud.

Vetenskaplig artikel

Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates (Anna Widén, Michael Clinchy, Annika M. Felton, Tim R. Hofmeester, Dries P.J. Kuijper, Navinder J. Singh, Fredrik Widemo, Liana Y. Zanette, Joris P.G.M. Cromsigt). Agriculture, Ecosystems & Environment.

Kontakt

Anna Widén, Doktorand vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, anna.widen@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera