Medfött immunsvar kan förutsäga hur sjuka vi blir i covid-19
-
- Artikel från Karolinska institutet
- Ämne: Hälsa & medicin
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
Granulocyter är en familj av vita blodkroppar som består av neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. De ingår i det så kallade medfödda immunförsvaret som är kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Det finns många studier om hur sars-cov-2-viruset påverkar olika delar i immunsystemet men det saknas fortfarande kunskap om granulocyters roll vid covid-19.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt egenskaperna hos granulocyter i blodet under den tidiga fasen av sars-cov-2-infektion hos totalt 26 sjukhusinlagda patienter med covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset. De gjorde även uppföljande analyser fyra månader efter utskrivning från sjukhuset och jämförde med analyser av friska icke-infekterade individer.
Koppling till svårighetsgraden av covid-19
– Vi visar att det finns påtagliga skillnader i egenskaper hos alla typer av granulocyter hos olika patienter med covid-19 och att detta kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad, säger studiens förstaförfattare Magda Lourda, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Läs också: Blodgruppen kan säga hur sjuk du blir
Granulocyter är kroppens första försvarslinje
Granulocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunförsvaret – kroppens första försvarslinje mot smittämnen.
Det finns tre typer av granulocyter: neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter.
Neutrofilerna är den vanligaste sorten (utgör normalt 60–70 procent av de vita blodkropparna) och oskadliggör mikroorganismer genom att ”äta upp” dem.
Basofilerna är som mobila ”alarmceller” som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion utsöndrar de inflammatoriska ämnen, till exempel histamin, interleukiner och prostaglandiner, som svar på infektionen.
Eosinofilerna spelar en stor roll bland annat i försvaret mot parasiter.
Källa: 1177.se
Att kombinera analyser av granulocyternas egenskaper med välkända biomarkörer i blodet som C-reaktivt protein och kreatinin, visade sig kunna förutsäga viktiga kliniska parametrar som lungfunktion och organsvikt.
– Upptäckten bör tolkas med försiktighet då resultaten baseras på en relativt liten patientgrupp, men vår förhoppning är att dessa kombinerade mätningar ska kunna användas för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Det skulle i så fall kunna leda till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19, säger Magda Lourda.
Studien ger översikt över immunsvaret mot coronavirus
Studien är en del av Karolinska KI/K COVID-19 Immunatlas-projektet, som inleddes i april 2020 för att ge en översikt över immunsvaret vid sars-cov-2-infektion hos sjukhusinlagda patienter med måttlig eller svår covid-19.
Studien finansierades av Nordstjernan AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Barncancerfonden, Dr Åke Olssons stiftelse och Karolinska Institutets forskningsstiftelser. En del av datahanteringen och analysen möjliggjordes av resurser från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).
Vetenskaplig artikel:
High-dimensional profiling reveals phenotypic heterogeneity and disease-specific alterations of granulocytes in COVID-19, (Magda Lourda, Majda Dzidic, Laura Hertwig, Helena Bergsten, Laura M. Palma Medina, Indranil Sinha, Egle Kvedaraite, Puran Chen, Jagadeeswara R. Muvva, Jean-Baptiste Gorin, Martin Cornillet, Johanna Emgård, Kirsten Moll, Marina García, Kimia T. Maleki, Jonas Klingström, Jakob Michaëlsson, Malin Flodström-Tullberg, Susanna Brighenti, Marcus Buggert, Jenny Mjösberg, Karl-Johan Malmberg, Johan K. Sandberg, Jan-Inge Henter, Elin Folkesson, Sara Gredmark-Russ, Anders Sönnerborg, Lars I. Eriksson, Olav Rooyackers, Soo Aleman, Kristoffer Strålin, Hans-Gustaf Ljunggren, Niklas K. Björkström, Mattias Svensson, Andrea Ponzetta, Anna Norrby-Teglund, Benedict J. Chambers, och Karolinska KI/K COVID-19 Study Group). PNAS, online 21 september 2021.
Kontakt:
Magda Lourda, forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, magdalini.lourda@ki.se
Levercancer vanligare om fettlever finns i familjen
Familjemedlemmar till personer med livsstilsrelaterad fettlever har en förhöjd risk att drabbas av levercancer och andra leversjukdomar. Det visar en studie....
Antioxidanter hjälper cancertumörer att växa
Kosttillskott med C-vitamin och andra antioxidanter kan göra mer skada än nytta. Antioxidanter stimulerar nämligen cancertumörer att bilda nya blodkärl som skyndar på deras...
Bra kondition i tonåren kan minska risken för cancer
Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk att drabbas av olika cancerformer senare i livet. Främst minskar risken för cancer i magtarmkanalen, visar en studie vid...
Viktiga mutationer kan upptäckas i hjärntumörer hos barn
Forskare har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer vid cancersjukdomen medulloblastom som främst drabbar barn. Fynden kan leda till bättre diagnostik och mer...
Skrapa och frysa är säkert och effektivt vid vanligaste hudcancern
Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandling vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, enligt en ny...
Lovande framsteg för behandling av glioblastom
Forskare har tagit fram en ny metod som dödar cancercellerna i den aggressiva hjärntumören glioblastom. Det görs med hjälp av en molekyl som blockerar vissa funktioner i...
Immunförsvaret stärks för attack mot hjärntumörer
Forskare har utvecklat en metod som hjälper kroppens immunceller att döda cancerceller. Målet är att på sikt kunna behandla allvarliga hjärntumörer som...
Testikelcancer kopplas till autism och adhd
Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela...
Tarmsjukdomar kopplas till ökad cancerrisk
Patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit har en förhöjd risk att drabbas av lymfkörtelcancer, lymfom. Det kan bero på sjukdomen men behandlingen kan också spela en...
Skadade stamceller kan förklara sena problem vid leukemi
Blodstamceller finns kvar i benmärgen vid akut lymfatisk leukemi, visar en ny studie. Men de tappar förmågan att bilda nya blodceller. Det kan vara en förklaring till att...
Skyddseffekt mot leukemi kan finnas i fosterstadiet
Ett speciellt cellprogram under fosterutvecklingen tycks förhindra cancersjukdomen akut myeloisk leukemi, AML. Det visar en studie som gjorts på...
Lovande resultat för immunterapi vid äggstockscancer
Forskare undersöker om en viss typ av immunterapi kan fungera som behandling för äggstockscancer. En studie där möss har behandlats med CAR-T-celler visar lovande...
Läs också
- 1
- 2
- 3
