Artikel från Kungl. Vetenskapsakademien

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Beslutsfattare har länge fokuserat på att minska utsläppen av växthusgaser genom att energieffektivisera byggnader. Men i Sverige står själva byggandet för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år.

En fjärdedel av Europas totala växthusgasutsläpp kommer från byggnader och världen i stort står inför en enorm utmaning i att snabbt minska våra koldioxidavtryck för att hålla nere den globala uppvärmningen. Ett område som EASAC (European Academies Science Advisory Council), anser att vi behöver titta närmare på är våra byggnader. I dag släpper organisationen en rapport där forskare från olika delar av Europa har sammanställt kunskap inom området.

EASAC utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge, Schweiz och Storbritannien. Dess syfte är att som rådgivande organ förse EU:s politiker med oberoende information i vetenskapligt och politiskt angelägna frågor, till exempel rörande miljö, jordbruk, energi, fiske, hälsa och livsmedel. Genom sitt nätverk av de främsta aktiva forskarna i Europa organiserar EASAC kvalificerade expertgrupper som bereder specifika frågor.

Byggmaterial orsakar utsläpp

I många år handlade diskussionen främst om att energieffektivisera så att utsläppen vid framför allt uppvärmning blir så små som möjligt. Men när svenska forskare gjort livscykelanalyser visar det sig att själva byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år. En orsak är att Sverige har en renare energimix ur klimatsynpunkt än många andra länder och dessutom kommit en bit på väg när det gäller energieffektivisering. Men fortfarande sker stora utsläpp då byggmaterial produceras. Även byggarbetet och transporter i samband med byggnation orsakar utsläpp av koldioxid.

– Vi ligger ganska långt framme och ny lagstiftning är på gång till nästa år med en klimatdeklaration för nya byggnader. Samtidigt är det alltid bättre att fortsätta använda befintliga byggnader än att riva ner gamla hus och bygga nytt, säger Tove Malmqvist Stigell vid KTH som är en av de svenska forskare som varit med och skrivit rapporten åt EASAC.

Få renoveringar

Trots det renoveras det mycket lite i Europa, mellan 1 och 1,5 procent av alla byggnader årligen. Hur mycket det handlar om i Sverige är svårt att hitta siffror på. Men stora delar av vårt byggbestånd kan behöva ses över de närmaste åren, bland annat miljonprogrammen.

I rapporten poängteras att det även vid renoveringar uppstår klimatpåverkan och det är viktigt att vara noga med hur arbetet sker samt vilka material och byggprodukter som används. Material bör även återanvändas och återvinnas för att minska resursuttaget och minimera avfallet. Idealt ska byggnader kunna plockas ner och delarna användas på nytt i till exempel nya byggnader. Samtidigt med minskad klimatpåverkan kan hälsovinster göras i samband med renoveringar genom förbättrad kvalitet på inomhusluft och ökad tillgång till dagsljus.

EASAC:s budskap till europeiska beslutsfattare är bland annat att modernisera byggindustrin som helhet och ge den tillgång till bättre information om vilken klimatpåverkan olika material och metoder innebär.

Rapport:

Decarbonisation of buildings: for climate, health and jobs.

Kontakt:

Tove Malmqvist Stigell, docent i gröna byggnader, KTH,
tove.malmqvist@abe.kth.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera