Mikrofoner i Östersjön registrerar nu ökad aktivitet från de hotade tumlarna. Ett tecken på att de kan ha blivit fler. Omedelbara krafttag kan rädda valen från utrotning, tror forskare.

– Populationen är fortfarande mycket liten och ökningen är långt ifrån vad man kan förvänta sig hos en frisk population utan hot, men det är ändå ett fantastiskt glädjande tecken, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Med mikrofoner i vattnet har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet registrerat tumlarnas aktivitet i Östersjön. Tumlarna är så få att mätningarna måste pågå i flera år, men detektionsfrekvensen har ökat under det senaste decenniet vilket kan vara ett tecken på att antalet Östersjötumlare har blivit fler.

Östersjötumlare. Bild: AVampireTear, CC BY-SA 3.0

Populationen i Östersjön är akut hotad och 2011-2013 beräknade man att endast ca 500 individer fanns kvar. Trots detta har mycket få konkreta bevarandeåtgärder vidtagits, men de nya resultaten tyder på att om att om kraftiga åtgärder vidtas de närmaste åren så finns det hopp om att rädda Östersjöns enda val från utrotning.

– Populationen är fortfarande mycket liten och ökningen är långt ifrån vad man kan förvänta sig hos en frisk population utan hot, men det är ändå ett fantastiskt glädjande tecken, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Det är möjligt att ökningen beror på ett minskat garnfiske under det senaste decenniet, men det går inte att bekräfta eftersom det saknas data om bifångst, det vill säga oavsiktliga fångster av tumlare.

Samarbete nödvändigt

Östersjöns tumlare lever i vatten som tillhör nio olika länder och ett stort samarbete mellan länderna krävs för att rädda tumlaren. Det största ansvaret faller dock på Sverige, eftersom merparten av populationen uppehåller sig i svenska vatten.

De största hoten mot tumlare är att de bifångas och drunknar i fisknät och att miljögifter orsakar nedsatt reproduktion och hälsa. De påverkas också negativt av undervattensbuller från bland annat båtar, havsbotten­undersökningar och vindkraftverk. Bullret kan göra det svårare för tumlarna att hitta sina byten och kommunicera, skrämma dem och skada deras hörsel.

Mikrofoner under vattnet

Eftersom tumlare använder ekolokalisering för att navigera, hitta sina byten och kommunicera kan undervattensmikrofoner användas för att övervaka tumlare. I det nationella miljöövervakningsprogrammet har forskare från Naturhistoriska riksmuseet placerat ut undervattens­mikrofoner på tolv strategiska platser i Östersjön sedan 2017. Övervakningen görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

När forskarna jämför detektionsfrekvensen av tumlare från det nationella övervakningsprogrammet (2017-2020) med den i ett tidigare forsknings­projekt (2011-2013) finner de en ökning som tyder på att tumlarna har blivit fler eller att minskningen har bromsats in, åtminstone tillfälligt.

Genetiskt olika populationer

Tumlare förekommer i kalla och tempererade vatten på norra halvklotet. De har anpassat sig efter de lokala förhållandena och på så vis blivit genetiskt olika populationer. Detta innebär att trots att det är ganska gott om tumlare på den svenska västkusten, så hjälper det inte tumlarna i Östersjön. Det enda sättet att bevara tumlare i Östersjön är att skydda den lokalt anpassade Östersjöpopulationen.

Tillsammans med de flesta EU-länder har forskarna nu lämnat in en projektansökan om att inventera hela Östersjöpopulationen för att räkna hela populationen och ta reda på om den har ökat, inte bara vid de svenska stationerna. Hoten ska också kartläggas bättre för att identifiera vilka skyddsåtgärder som är de mest effektiva.

– Allra viktigast är att skyddsåtgärder vidtas omgående för att ge Östersjöns enda val den bästa chansen att återhämta sig, säger Kylie Owen, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Rapport:

An increase in detection rates of the critically endangered Baltic Proper harbor porpoise in Swedish waters in recent years. Conversation Science and Practise.

Kontakt:

Kylie Owen, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, kylie.owen@nrm.se
Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, julia.carlstrom@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera