Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Den gynnas nämligen av att klimatet blir varmare. Positivt för den mörka jordhumlan men sker ökningen på bekostnad av andra humlor? 

Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att världens vanligaste humla, den mörka jordhumlan, blir allt vanligare. År 1871 motsvarade arten mörk jordhumla 21 procent av jordhumlorna. 2015 hade andelen ökat till 79 procent.

– Mörk jordhumla är en sydlig art som trivs i ett varmt klimat. Sverige ligger i nordliga delen av artens utbredning, så det är egentligen inte så förvånande att den gynnas av att det blir varmare här, säger Lina Herbertsson, som lett studien.

– Det är ju positivt för den mörka jordhumlan att den klarar sig så bra. Samtidigt vet vi inte om ökningen sker på bekostnad av andra humlor, fortsätter hon.

Mångfalden av humlor är hotad

I Sverige finns cirka 40 humlearter och i världen omkring 250 stycken. Att få bukt med klimatförändringarna är antagligen nödvändigt för att bevara mångfalden av humlor på sikt. För att undvika att arter som klarar av uppvärmningen konkurrerar ut andra arter pekar forskarna på vikten av att det finns tillräckligt med blommor och boplatser.

Förutom att den mörka jordhumlan blivit allt vanligare visar resultaten i den nu publicerade studien att jordhumlorna idag är aktiva drygt en månad tidigare än vad som var fallet i början av 1900-talet. Detta beror sannolikt på stigande temperatur och vårens allt tidigare ankomst.

Humlorna som undersökts finns bevarade i Biologiska museets samlingar vid Lunds universitet.

Vetenskaplig artikel:

Long-term data shows increasing dominance of Bombus terrestris with climate warming, (Lina Herbertsson, Reem Khalaf, Karin Johnson, Rune Bygebjerg, Sofia Blomqvist och Anna Persson), Basic and Applied Ecology.

Kontakt:

Lina Herbertsson, forskare, biologiska institutionen vid Lunds universitet, lina.herbertsson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera