Högre blodtryck på natten ökar risken för Alzheimers

Demens är ett paraplybegrepp som används för att beskriva en grupp symptom som kännetecknas av förändringar i beteende och gradvis försämrade kognitiva och sociala förmågor. Ett flertal faktorer, inklusive hypertoni (högt blodtryck), påverkar risken att utveckla dessa symptom.

Hos friska människor varierar blodtrycket normalt under dygnet, så att blodtrycket i snitt är 10 procent lägre nattetid än dagtid. Detta kallar läkare för normal ”dipping”. Hos vissa personer är detta mönster omvänt, så att blodtrycket är högre nattetid än dagtid, något som kallas omvänd dipping.

Det var tidigare inte känt om den här typen av avvikande blodtrycksmönster var kopplat till demensrisk. För att fylla detta kunskapsgap har forskare från Uppsala universitet undersökt den potentiella kopplingen mellan omvänd dipping och högre demensrisk hos äldre män. Sambandet undersöktes hos knappt tusen män. Vid studiens början var forskningsdeltagarna i 70-årsåldern och följdes sedan upp under som längst 24 år.

Risken för demens ökar hos män

– Omvända dippare hade en 1,64 gånger högre risk att få en demensdiagnos än män med normal dipping. Våra resultat antyder att omvänd dipping främst ökar risken för Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens, säger Christian Benedict, docent vid institutionen för neurovetenskap och projektets seniora forskare.

– Eftersom vår studiekohort uteslutande innefattade äldre män kan vi inte dra slutsatser som huruvida omvänd dipping även innebär en högre risk för demens hos kvinnor eller yngre vuxna, säger Xiao Tan, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskarna menar att ett potentiellt nästa steg skulle kunna vara att utföra kliniska studier som undersöker om blodtryckssänkande medicin kan minska risken för att utveckla Alzheimers hos äldre män, om medicin fås nattetid.

Vetenskaplig artikel:

Reverse dipping of systolic blood pressure is associated with increased dementia risk in older men – a longitudinal study over 24 years, (Xiao Tan et al.), Hypertension.

Kontakt:

Christian Benedict, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, christian.benedict@neuro.uu.se
Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, cecilia.yates@neuro.uu.se