Det är inte bara yttre förändringar inom områden som jordbruk, transporter och byggande som krävs för ett samhälle i ekologisk balans. Allt fler svenska forskare menar att den inre omställningen av våra tankesätt, känslor och värderingar är minst lika viktig.
Trots decennier av debatt och politiska mål kring hållbarhet, har den förändring som krävs i samhället inte skett. Enligt Christine Wamsler beror det just på att fokus främst har legat på yttre faktorer som ekosystem, socioekonomiska strukturer, teknik och politik, både i praktiken och i utbildning och forskning.
Hon är professor vid Lunds universitet och en pionjär inom forskning och undervisning när det gäller att förena hållbarhet med inre omställning. Christine Wamsler ser den inre omställningen som avgörande för att göra samhället hållbart. Hon definierar begreppet som förändringar i människans inre dimensioner, exempelvis vår världsbild, våra värderingar, tankesätt och övertygelser. Det handlar också om relaterade kognitiva och känslomässiga förmågor som självmedvetenhet, medkänsla och empati.
Inre dimensioner en nyckel
– Inre dimensioner är nyckelpunkter för förändring eftersom de ligger till grund för många hållbarhetsutmaningar. De påverkar hur vi relaterar till varandra, andra, miljön och framtiden. Inre omställning kan förstås som frigörandet av människans potential att engagera sig, bry sig och skapa förändring för ett bättre liv, säger Christine Wamsler.
Det finns en stor brist i dagens sätt att förhålla sig till hållbarhet, och människans inre dimensioner försummas. Men nu ökar intresset för inre omställning inom den akademiska världen, menar Christine Wamsler, som tagit initiativ till flera forskningsprojekt och en universitetskurs som undersöker den inre omställningens roll i hållbarhet.
Flera forskningsfält berörs
Det finns en rad teorier och empiriska studier som visar på samband mellan inre omställning och hållbarhet, inom både hållbarhetsforskning och andra fält som social neurovetenskap, psykologi och beteendeekonomi. Det handlar bland annat om upplevt välmående, klimatförändringar, hållbar konsumtion, kopplingen mellan människa och natur, rättvisefrågor samt social aktivism.
Kurs om hållbarhet och inre omställning
Målet med kursen Hållbarhet och inre omställning vid Lunds universitet är att undersöka den inre omställningens roll i hållbarhet, exempelvis inom hållbar konsumtion, klimatanpassning, social aktivism och stadsutveckling. Den ingår i masterprogrammet i miljö- och hållbarhetsvetenskap och har beskrivits av internationella gästföreläsare som unik i världen. Varje vecka möts studenterna i rådslag för att lyssna aktivt på varandras reflektioner kring kursens aktiviteter och innehåll. Det ingår också en frivillig ”praktiklabb” för studenterna med övningar i allt från andningstekniker till mindfulness, medkänsla och meditation.
– Inre omställning kan ses som en förutsättning för att utveckla inre attityder och förmågor som medkänsla, och innebär en fundamental förändring i hur människor tänker på och agerar kring ekonomiska, sociala och ekologiska kriser på både lokal och global nivå, säger Christine Wamsler.
“Det inre och yttre hänger ihop”
Vid Malmö universitet pågår ett nytt forskningsprojekt, Sorg och hopp i omställning, där inre och yttre omställning ses som lika viktiga.
– Det inre och det yttre hänger ihop. Vi behöver komma ifrån den uppdelningen. Den har placerat oss där vi är i dag, säger Li Jönsson, en av de fyra forskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation som deltar i projektet.
I höstas startade arbetet med att samla in och bearbeta fossilfria framtidsvisioner från människor på den skånska landsbygden. Ansvarig för projektet är Kristina Lindström, som berättar att forskarna bland annat vill problematisera den teknikoptimism som ibland blir ett svar på klimatkrisen.
Handlar inte bara om teknisk utveckling
– Vi vill poängtera att omställning inte bara handlar om teknisk utveckling, utan kommer också att innefatta förluster eller uppoffringar. Det är viktigt att erkänna att vissa aspekter av omställningen kommer att vara jobbiga, svåra och kanske innefatta ett slags sorg – och att tillåta det, säger hon.
En viktig inspirationskälla är boken ”Hope and grief in the Anthropocene” av den australiska forskaren Lesley Head, som bland annat beskriver det ”modernistiska hoppet” som idén att teknisk innovation kommer att rädda oss.
– Vi försöker att iscensätta och beskriva ett annat hopp i vårt projekt, säger Li Jönsson.
Det hoppet bygger inte på optimism – något som forskarna menar lätt kan slå över i ett slags förnekelse eller passivitet. Istället handlar det om ett mer riskabelt hopp som inte nödvändigtvis kommer att uppfyllas. De pratar även om hoppet som något en gör, som att odla tillsammans, istället för en känsla som en har.
Workshop om visioner
Tanken med projektet är också att koppla hopp till framtidsvisionerna. Det finns politiska beslut om att Sverige ska bli fossilfritt, och det finns färdplaner för hur näringslivet ska ställa om. Men enligt forskarna saknas visioner av vad omställningen innebär för invånarna.
– Vad finns det för tankar och historier kring det här? Vi ska undersöka tillsammans vad som verkar som hoppfulla framtider, eller vad framtiden behöver göra om. En kan tänka att det är som en kreativ medborgardialog kring det här, säger Li Jönsson.
Utöver att samla in berättelser ordnar forskarna workshoppar med allmänheten, där deltagarna tillsammans skapar fossilfria framtidsvisioner som är mindre knutna till teknikoptimism och som har plats för både hopp och sorg. Den sorgen kan handla om allt från att arter försvinner till att inte längre kunna flyga till Thailand, tänker forskarna. De har bland annat bjudit in deltagare att måla av något de är rädda att förlora, kommer sakna eller önskar bevara i ett framtida fossilfritt samhälle.
Varför forskar ni om förlust och sorg?
– Vi är nyfikna på varför det inte pratas så mycket om uppoffringarna vi behöver göra och vad det spelar för roll att det inte gör det. Vissa saker kan vara jobbiga och svåra att prata om men det kan också vara kulturer som premierar mer positiva berättelser. Just därför är det kanske viktigt också att ta itu med det som är lite jobbigt, säger Kristina Lindström.
Hon tar även upp forskning inom området degrowth, eller nerväxt, som handlar om ett samhälle utan tillväxt. Där är inställningen ofta är att det är bättre att förbereda sig för förlust än att den kommer påtvingad. Annars riskerar förlusten både att bli mer smärtsam och att drabba befolkningen mer orättvist.
Ska bli en utställning
Ett sista steg i projektet blir att gestalta de olika framtidsvisionerna i en vandringsutställning. Att forskningsprojektet lyfter fram berättelser och visioner – som är viktiga komponenter av inre omställning – ser de båda som självklart.
– Berättelser och olika former av gestaltningar kan spela stor roll i arbetet med att skapa visioner för en fossilfri värld. Det är inte bara ett tekniskt problem, säger Kristina Lindström.
Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se
Läs mer om Lunds universitets arbete med inre dimensioner, transformation och hållbarhet på webbplatsen Contemplative Sustainable Futures.
