Tema

Påhittig pant ger mer återvinning

Pant på kaffemuggar i papp. Pant på matlådor som lämnas igen på restaurang. Pant på vilka förpackningar som helst!
Svenska forskare testar nya vägar till ökad återvinning och återbruk.

Sporrade av politiskt tryck jobbar förpackningsbranschen hårt med att ta fram alternativ till snabbmatslådor och muggar i plast. Samtidigt försöker forskare världen över, hitta sätt att återvinna och återbruka, oavsett material. I Sverige pågår flera försök med pant på förpackningar. Med ekonomisk morot och förbättrad information kan återvinning och återbruk öka, resonerar forskare.

– Vi har intervjuat människor om vad som skulle få dem att källsortera förpackningar som man tar med sig – som en kaffemugg eller snabbmatsförpackning. Det är de villiga att göra om det finns en återvinningsstation inom rimligt avstånd. Tydlig information om hur man ska sortera är viktig. Och så gärna en pant, säger Kristina Wickholm, projektledare på forskningsinstitutet Rise.

Viktig med tydlig information

Mycket förpackningar i papper och glas lämnas in för återvinning, men det är sämre med dem i plast. Bara cirka en tredjedel av förpackningsplasten återvinns. Det beror bland annat på att många är osäkra på hur de ska källsortera olika typer av plast.

En tredjedel av hushållsavfallet återvinns

Totalt hanterades 4,8 miljoner ton hushållsavfall i Sverige 2019, enligt branschorganisationen Avfall Sverige. Av det gick hälften, 2,4 miljoner ton, till förbränning, och knappt en tredjedel, 1,5 miljoner ton, till materialåtervinning. 97 procent av hushållen uppger att de återvinner papper och tidningar.

Hushållen uppger att de lämnar:

  • 88 procent av glasförpackningar till återvinning,
  • 84 procent av tidningarna,
  • 81 procent av metallförpackningarna,
  • 71 procent av pappersförpackningarna och
  • omkring 71 procent av plastförpackningarna.

Källa: Återvinningsbarometern 2020 från Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Försök startas vid årsskiftet

Med bland annat attitydundersökningen bland konsumenter som utgångspunkt, valde Rise att satsa på ett projekt med pant på kaffemuggar i Örnsköldsvik. Det fick nyligen finansiering av Vinnova och vid årsskiftet 20/21 startar förberedelserna. Muggar ska utformas med information om panten, en app för administration av panten ska anpassas för projektet och återvinningsstationer sättas upp.

– Vi planerar att informera i många olika kanaler, det är en nyckel till lyckat resultat. På försäljningsställena så klart, men även på själva muggen.

Utöver det ska personal på försäljningsställena utbildas och kriterier för utvärdering av försöket tas fram. Exempelvis ska man med plockanalyser se hur mycket som sorteras rätt. Panten kan vara en morot till att källsortera muggarna, hoppas Kristina Wickholm.
En bonus blir att de åtta återvinningsstationerna kommer att kunna användas även för vanlig källsortering. Därmed kommer muggarna att hamna i det gängse systemet för att gå till materialåtervinning, inte förbränning.

Målet är skyhögt: 90 procent av muggarna ska källsorteras.

– Vi vill att människor ska känna att de kan påverka. De som pantar en mugg ska ha möjlighet att säga vad de tycker, via en länk till kommunens hemsida. De ska även kunna få feedback via appen och se sin miljönytta, säger Kristina Wickholm.

– Vi kommer också att använda oss av gamification, lite som ett spel. Användarna ska inte nödvändigtvis tävla mot andra, men kunna se ”Så här mycket nytta gör vi tillsammans”.

Utrymme att återvinna mer plast

Plastförpackningar står för omkring 40 procent av EU:s totala plastmängd.
I Sverige användes 238 500 ton plastförpackningar på konsumentmarknaden. 26 000 ton var PET-flaskor med pant.
Något mindre än hälften av plasten gick till materialåtervinning. Drygt 126 000 ton gick till energiåtervinning, det vill säga förbränning i värmekraftverk. Därmed finns en stor potential att återvinna fler plastförpackningar, enligt Naturvårdsverket.

Källa: Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper, Naturvårdsverket 2018

Matlådor återanvänds

Ett liknande projekt drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, som sedan ett år testar ett system för återanvändning av matlådor till restaurang. På så sätt kommer man ett steg högre upp i ”avfallstrappan” än med materialåtervinning.

– Kunden betalar en gång vid registrering för att få rätten att använda en flergångsmugg eller låda. När man lämnar in den på restaurangen eller kaféet igen får man en digital token i en app, ett värdebevis, för nästa användning, berättar Annelise de Jong, projektledare på IVL.

Principen är densamma som i Rises projekt: konsumenten får ett ekonomiskt incitament att lämna tillbaka förpackningen. Annelise de Jong vill därför inte kalla värdebeviset för pant, eftersom det är ett retursystem som håller förpackningen oförstörd i ett kretslopp.
Att ersätta take away-lådor i wellpapp med plast – visserligen återbrukbar – kan tyckas vara en miljömässig reträtt. Men Annelise de Jong håller inte med.

– Plast i sig behöver inte vara dåligt, bara om man slänger den efter en gång. Kan man använda den tusen gånger och sedan återvinna den är det inte dåligt för miljön. Vi tänker oss också att man kan använda metallådor, som förr i tiden här och fortfarande i andra länder.

Maximalt återbruk bäst för miljön

Att återbruka maximalt är det miljömässigt bästa, men det ställer krav på människors disciplin. Om de köper en egen låda kan den lätt bli liggande hemma i ett köksskåp, och då blir det ändå ingen miljönytta. Därför bygger IVL:s testade lösning på att restaurangerna diskar och förvarar lådorna, så att det verkligen blir ett kretslopp med återbruk.

Pilotstudien gjordes i Stockholm, men har utvidgats med restauranger och kaféer i Göteborg, Södertälje och Uppsala. Fram till sommaren hade flera hundra engångslådor och -muggar sparats in, vilket visar att upplägget kan förändra konsumenters beteende. Men ändå blev inte gensvaret det som forskarna hoppats på.

Corona sätter käppar i hjulet

Att försöken inte kunnat genomföras fullt ut beror framför allt på coronapandemin. Studien påbörjades i februari, sedan kom restriktioner redan i mars. Några av de deltagande restaurangerna tvingades stänga tillfälligt, och sedan kom andra vågen.

– Effekten är fortfarande oklar, eftersom den ska utvärderas genom försäljningssiffror under hela projekttiden. Det skulle utvärderas i november, men vi har förlängt det till slutet av året. Vi hoppas kunna fånga upp fler inspel, säger Annelise de Jong.

Vilka mer långsiktiga effekter corona kommer att få på hygienkrav och konsumenters vilja att använda ”begagnade” kärl återstår att se. Men IVL ser fler alternativ, som att kunder får betala för engångsförpackningar.

Återbruk kräver mer hantering

I förstudien ingick även en genomförbarhetsstudie med affärsmodeller för återbruk i olika branscher. Omställningen till mer återbruk kommer, oavsett corona eller ej, att ta tid.

När Rise gjorde sin förstudie tittade forskarna både på återbruk och materialåtervinning. De bedömde att ett system för återbruk skulle bli mycket mer komplicerat, eftersom det inte räcker att samla in och kunna använda befintlig logistik. Återbruk kräver också mer hantering på restauranger och kaféer.

– Någon måste diska dem. Plus att det i coronatider kan ses som ett hygienproblem att återbruka förpackningar. Många kanske inte vill använda en diskad förpackning. Därför valde vi att gå vidare med materialåtervinning i Örnsköldsvik, säger Kristina Wickholm.

Appar för pant och återvinning

Både IVL och Rise använder appar för att hålla koll på graden av återanvändning respektive källsortering. Det ger dem också möjlighet att kommunicera med användarna och återkoppla om miljönyttan.

IVL samarbetar med företaget Loop-it, som startades för två år sedan med målet att minska mängden engångsmuggar som ligger och skräpar. Ett större mål är att komma bort från engångsekonomin. Med pant via en app kan man förändra våra beteenden, är tanken.

Rise gör försöket i Örnsköldsvik med företaget PantaPå, som började 2016 med pant på plastpåsar. Det har sedan dess utvidgats till vilka förpackningar som helst med streckkod. Användaren skannar koden i appen och sorterar förpackningen i vanlig återvinningsstation.

En viktig poäng med båda apparna är att de ska kunna användas för olika typer av produkter. Pant på allt är också något som forskare ser som ett av flera styrmedel för att generellt öka andelen artiklar som går till återbruk eller materialåtervinning i stället för förbränning.

Cirkulär ekonomi på modet

Återbruk som nästa steg efter återvinning har slagit rot inom politiken, där cirkulär ekonomi blivit ett modebegrepp. Tanken är att förpackningar – och produkterna i dem – ska ingå i kretslopp i stället för att slängas och brännas. Det ska tillverkare ta hänsyn till redan när produkterna tas fram.

Politiska återvinningsmål

I juli 2021 träder EU:s plastdirektiv i kraft, med förbud mot engångsartiklar i plast som bestick, tallrikar, muggar, sugrör och take away-förpackningar där det redan finns bättre alternativ. Sedan trappas det upp med utfasning av plastartiklar, där det saknas enkla alternativ i dag. 2026 ska en mätbar förändring ha skett, enligt EU-direktivet.

Mot bakgrund av det lovar den svenska dagligvaruhandeln att all plast i förpackningar ska kunna återvinnas om två år. 2030 ska all plast i förpackningar vara fossilfri eller återvunnen.

Källa: Naturvårdsverket

Detta ställer tuffa krav på hela kedjan från tillverkning, via transporter till lagerhållning, försäljning, insamling för återbruk och returhantering. För att nå dit införs plastförbud i EU och förslag på plastskatt i Sverige – en chockterapi för att tvinga fram alternativ.
Men att ensidigt stämpla plast som ond är inte den enda eller bästa lösningen, framhåller forskare.

– Förpackningen spelar en viktig roll i att skydda maten. Och maten kan ha mångdubbelt större miljöpåverkan. Vi köper inte produkten ”förpackning”, utan tjänsten ”skydda maten” så att den håller sig fräsch och inte gör oss sjuka, säger Helén Williams, lektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet som forskar om ”smarta förpackningar” som minskar matsvinnet.

– Vi ser plasten i havet, men glömmer förpackningens roll. Köper vi bubblat vatten ligger hela miljöpåverkan i förpackningen och inget i produkten. Men köper vi kött och ost ligger det mest påverkan i jordbruket med energiförbrukning, gödning och vattenåtgång. Det glöms bort i alldeles för stor utsträckning.

PET-plast är enkel att återvinna tekniskt, men att den är så populär gör att det byggs ett plastberg på grund av överanvändning. För tre år sedan stoppade Kina import av plastavfall, vilket betyder att västvärlden inte längre kan exportera avfallsproblemet. Det är ett av skälen till EU:s fokus på cirkulär ekonomi och kretslopp.

Olika lösningar i olika lägen

I områden med gles befolkning och stora avstånd, som i norra Sverige, kan det till och med vara miljömässigt bättre att bränna plast till fjärrvärme än att återbruka eller materialåtervinna, anser Helén Williams.

– Jag tror inte att vi löser allt med återanvändning, utan måste räkna på vad som blir bäst miljömässigt. Politiker driver det hårt för att det är lätt att kommunicera och man vet att man har konsumenterna med sig. Men de saknar helhetsperspektivet.

Att ersätta matlådor i plast med papplådor är en bra idé på restaurang. Men om matlådor inom exempelvis äldreomsorgen lagras i flera dagar finns risk för att maten inte håller sig fräsch lika länge. Om mer mat slängs blir det en dålig lösning för miljön. Men lådorna i äldreomsorgen har undantagits från förslaget till skatt på engångsartiklar.

I sin forskning har Helén Williams undersökt vilka lösningar som fungerar bäst för olika livsmedel, i stället för att fokusera på att all plast ska bort. Ett exempel är att mat ofta blir dålig för att producenter gör för stora förpackningar, vilket leder till onödigt svinn.

– Det finns för lite studier på detta. Du måste välja rätt systemgränser och hitta lösningar som verkligen ger en lägre miljöpåverkan. Har du matlådor som ska gå i retur kanske du behöver ha en ganska hög pant, för att de ska lämnas tillbaka. Men en tillfällig gäst i en stad behöver kanske en engångslösning, för att den inte kan komma tillbaka, säger hon.

– Man måste vara öppen för hur efterfrågan och kundernas tillvaro ser ut. Det kan bli olika svar på vad som är miljömässigt bäst. Ska vi gå mot en hållbar utveckling får vi inte bestämma det på förhand, innan vi har undersökt beteenden och räknat på olika lösningar.

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se

Handlingsplan för cirkulär ekonomi

Grunden för regeringens Handlingsplan för en cirkulär ekonomi, som lades fram i somras, är de 17 globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030. Den bygger också på EU-kommissionens handlingsplan från mars 2020.
Målet är ”en klimatneutral och resurseffektiv” ekonomi, genom bland annat lagstiftning om hållbara produkter, med bland annat lagar som begränsar användning av plast och kemikalier.

Produkter i ”den tekniska materialcykeln” kan hanteras genom uthyrning, leasing och retursystem för återanvändning för att förlänga en produkts livslängd.
Innovation och nya affärsmodeller ska främjas. Biobaserade produkter bör ersätta fossilbaserade.
Konkreta mål för utsläpp från vår konsumtion ska tas fram av Miljömålsberedningen.
Både IVL Svenska miljöinstitutet och Rise pekas ut som viktiga aktörer inom forskning på området.

Källa: Handlingsplan för cirkulär ekonomi, 2020

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Påhittig pant ger mer återvinning

 lästid ~ 11 min