Genförändringar upptäckta hos stressade kycklingar

Kroniskt stressade djur drabbas av försvagat allmäntillstånd och immunförsvar vilket är dåligt ur ett djurskyddsperspektiv. För kommersiell djurhållning innebär det sämre kvalitet på animalieprodukter och att en större mängd kött får kasseras vilket i sin tur påverkar jordbrukarnas ekonomi och konsumenternas matkvalitet negativt. Trots det finns idag inga pålitliga sätt att mäta långvarig stress hos djur.

Forskare från Sverige och Brasilien har nu i studier på kycklingar sökt efter tecken på hur långvarig stress kan påverka generna, så kallade epigenetiska förändringar. Kort innebär det att en viss sorts molekyler kommer att fästa vid olika delar av dna-strängen, så kallad metylering, beroende på hur djuret levt. Det kan ge långvariga effekter i hur generna uttrycks. Gener kan till exempel aktiveras eller stängas av.

Parallella experiment i Sverige och Brasilien

Studien gjordes på kycklingar av den populära värphönsrasen vit leghorn. De delas upp i två grupper där den ena gruppen fick växa upp i en normal kommersiell miljö tillsammans med andra kycklingar och med god tillgång till mat och vatten. I den andra gruppen utsattes fåglarna för faktorer som är kända för att framkalla framkalla stress. De hölls isolerade från varandra och hade begränsad tillgång till mat och vatten under perioder. Samma experiment utfördes i både Sverige och Brasilien.

– Vi tog blodprov från kycklingarna i kontrollgruppen och stressgruppen efter att behandlingen slutförts. Vi analyserade metyleringen av röda blodkroppar och jämförde metyleringsmönster mellan de två grupperna, säger Fábio Pértille vid University of São Paulo och studiens försteförfattare.

Diagnostiskt verktyg för att spåra skadlig stress

Vad de då såg var att de hos de stressade fåglarna hade metylgrupperna bundit till de röda blodkropparnas dna på ett helt annat sätt än hos kycklingarna i kontrollgruppen. Även om forskarna inte kunde se hur länge de här förändringarna kvarstod var de ändå en indikation på att kycklingarna utsatts för långvarig stress.

– Det är tidigt, men resultaten från den här studien är ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika epigenetiska markörer som kan vittna om den stress som kommersiellt uppfödda djur utsättas för i sin livsmiljö. Det skulle vara mycket användbart att ha ett diagnostiskt verktyg för att spåra återkommande stress i uppfödda djur och det kan leda till exempel till en förbättrad hälsa och skydd för uppfödda djur, förbättrad kvalitet på kött och mjölkprodukter samt minskad antibiotikaanvändning, säger Carlos Guerrero-Bosagna som forskar i miljötoxikologi vid Uppsala universitet.

Vetenskaplig artikel:

Putative Epigenetic Biomarkers of Stress in Red Blood Cells of Chickens Reared Across Different Biomes, Frontiers in Genetics, (Fábio Pértille et al.).

Kontakt:

Carlos Guerrero-Bosagna forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, carlos.guerrero.bosagna@ebc.uu.se