Tema

Blodprov kan avgöra om metformin funkar för diabetespatienten

Ett enkelt blodprov kan i förväg visar hur patienter med typ 2-diabetes kommer att svara på metformin, ett läkemedel som ska sänka blodsockret. Biomarkören har utvecklats av Diabetescentrum vid Lunds universitet och kan leda till att rätt behandling sätts in snabbare.

– Vår studie utgör ett viktigt steg mot målet med individanpassad vård vid diabetes eftersom den kan bidra till att rätt person får rätt vård redan vid diagnostillfället, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum som lett studien.

När inte bättre kost och motion är tillräckligt för att reglera blodsockret är metformin det första läkemedlet som sätts in för att behandla typ 2-diabetes, enligt internationella riktlinjer. Om det inte ger avsedd effekt i form av sänkt blodsocker, eller om patienten får sv

En av tre får ingen effekt av metformin

– Om det tar lång tid innan patienten får rätt behandling ökar risken för komplikationer till följd av det höga blodsockret. Cirka 30 procent av alla med typ 2-diabetes svarar inte på metformin och bör få en annan medicin redan från start. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem direkt vid diagnostisering, säger Charlotte Ling.

En tredjedel upplever biverkningar i form av magtarmbesvär såsom illamående, ont i magen och diarré. Fem procent slutar med medicinen på grund av biverkningarna.

Letat genetiska förklaringar

Det har i tidigare studier gjorts försök att hitta genetiska förklaringar till varför en del inte svarar på eller tål metformin. Även om forskare identifierat vissa genvarianter som varit associerade med tolerans och respons på metformin har de inte kunnat förutspå hur väl patienten svarar på behandlingen.

Studien är den första inom farmakoepigenetik vid diabetes, det vill säga att man studerat hur epigenetiska faktorer, såsom dna-metylering, förutspår effekten av ett läkemedel.

Epigenetik och metylering

I kroppens celler finns vår arvsmassa, dna, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras.
Epigenetik är den del av genetiken som handlar om förändringar i resultatet av genuttrycket (observerbara egenskaper) och som är oberoende av förändringar i dna-sekvensen.
På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha; om den är på eller av. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt – med träning, kost och sin livsstil – i en process som kallas dna-metylering. Genom att mäta dna-metyleringarna i en specifik celltyp får man ett epigenetiskt mönster som kan användas för att studera hur vi påverkas av olika miljöfaktorer.

– Farmakoepigenetik har till viss del använts inom cancervården för att förutspå hur en person ska svara på en behandling, men det har aldrig förr gjorts inom diabetesvården, säger Charlotte Ling.

Film: Charlotte Ling berättar om studien (engelska), (2 min, 54 sek)

Utvecklat en biomarkör efter uppföljning

I studien har forskarna studerat epigenetiska förändringar, så kallade DNA-metyleringar, i blodet från individer som insjuknat i diabetes men innan de börjat ta metformin. Vid en uppföljning ett år senare kunde forskarna se vilka patienter som haft nytta av behandlingen (med sänkt blodsocker som följd) och om de fått biverkningar eller inte.

– Genom att kombinera svaren har vi utvecklat en biomarkör som kan förutse vem som kommer att ha nytta av och tåla metformin, säger studiens försteförfattare Sonia Garcia Carlzon.

Klinisk studie med 1 000 patienter

Studierna har gjorts på sammanlagt 363 deltagare från tre olika patientkohorter (Alla Nya Diabetiker i Skåne, Alla Nya Diabetiker i Uppsala och Optimed från Lettland). I nästa steg planerar forskarna en klinisk studie där de ska upprepa studien i en betydligt större patientgrupp – 1000 patienter ska bjudas in från hela världen.

Vetenskaplig artikel:

Epigenetic markers associated with metformin response and intolerance in drug-naïve type 2 diabetes patients, (Sonia García-Calzón, Alexander Perfilyev, Mats Martinell, Monta Ustinova, Sebastian Kalamajski, Paul W Franks, Karl Bacos, Ilze Elbere, Jussi Pihlajamäki, Petr Volkov, Allan Vaag, Leif Groop, Marlena Maziarz, Janis Klovins, Emma Ahlqvist och Charlotte Ling)  Science Translational Medicine 16 september 2020

Kontakt:

Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum, charlotte.ling@med.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Blodprov kan avgöra om metformin funkar för diabetespatienten

 lästid ~ 3 min