Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har tillsammans med ursprungsbefolkning i Guyana utvecklat ett nytt genetiskt övervakningsverktyg som ska hjälpa bevarandet av solparakiten – en papegoja som lever i Amazonas regnskog.

Papegojor är bland de mest hotade grupperna av fåglar idag och de förblir hotade på grund av förlorade livsmiljöer och handeln med levande fåglar. Solparakiten är i dag ett populärt husdjur över hela världen – men den har nästan försvunnit i naturen. I sina ursprungliga levnadsmiljöer kan det enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista över hotade arter finnas färre än 2 500 individer kvar av arten.

– De förekommer endast i den nordöstra delen av Amazonas i övergångszonen mellan tropiska regnskogar och savanner längs gränsen mellan Guyana och Brasilien, säger Robert Spitzer, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitets institution för vilt, fisk och miljö.

Lokalt bevarandeinitiativ en förutsättning

Forskare från SLU har tillsammans med företrädare för ursprungsbefolkningen i ett Guyanskt samhälle utvecklat ett genetiskt övervakningsverktyg för en av de få kända populationer av solparakiter som finns kvar i vilt tillstånd.

– Det är tack vare de lokala bevarandeinitiativen som det över huvud taget fortfarande är möjligt att studera fåglarna i naturen, säger Robert Spitzer.

På plats i Guyana samlade forskarna och lokalbefolkningen in blodprover från solparakiter. Med hjälp av dessa prover utvecklade forskarna en ”panel” med genetiska markörer som gör det möjligt att identifiera individer, och dra slutsatser om släktskap och populationsstruktur utifrån dna-prover.

Skonsam övervakning avgörande för framgång

De genetiska markörerna testades på olika typer av prover, såsom blod, fjädrar och avföring, och forskarna fann att detta så kallade SNP-chip är särskilt lämpat för arbete med nedbrutet dna, till exempel från avföring eller fällda fjädrar. Användningen av sådana icke-invasiva prover gör en detaljerad populationsövervakning i naturen möjlig, utan att fåglarna behöver fångas eller störas på annat sätt.

Pålitliga och icke-invasiva övervakningstekniker är avgörande för framgångsrika bevarandeåtgärder.

– SNP-chipet gör det möjligt att besvara frågor som är avgörande för bevarandet av arten, såsom storlek på populationen, parningsstrategier, förökningsframgång, nivåer av inavel och överlevnad, säger Robert Spitzer.

Vetenskaplig artikel:

De novo discovery of SNPs for genotyping endangered sun parakeets (Aratinga solstitialis) in Guyana.. (Robert Spitzer, Anita J. Norman, Helena Königsson, Bastian Schiffthaler & Göran Spong). Conservation Genetics Resources (2020)

Kontakt:

Robert Spitzer, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, robert.spitzer@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera