Karantän på lyxkryssare ledde till fler coronasmittade

– Spridningstakten ombord på fartyget var cirka fyra gånger högre än vad vi har sett för hur viruset sprids på land i de värst drabbade områdena i Kina. Det hänger förmodligen främst samman med hur tätt inpå varandra man vistas på ett fartyg, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet och artikelns huvudförfattare.

Efter att en person som rest med kryssningsfartyget Diamond Princess och gått av i Hongkong och där testats positivt för coronavirus, beslöt japanska myndigheter att inte tillåta fartygets 3 700 passagerare att gå iland när båten 3 februari anlöpte Yokohama. Skeppet hölls i karantän vid kaj ända till 19 februari.

Hög spridningsrisk på fartyget

Passagerare som visade sjukdomssymtom hölls så långt som möjligt åtskilda från övriga passagerarna ombord. När karantänen i Yokohama till slut hävdes och passagerarna fick gå i land, kunde man konstatera att 619 av passagerarna hade smittats med coronavirus.

– Om man istället hade evakuerat fartyget direkt när det anlöpte Yokohama och då tagit hand om dem som testats positivt och andra som kunde vara i riskzonen, hade sannolikt inte mer än totalt ett 70-tal smittade men inte ännu insjuknade släpps ut, till skillnad från flera hundra senare. Försiktigheten med att hålla hela fartyget i karantän var i och för sig begriplig, men eftersom spridningsrisken är så hög på fartyget kan det beslutet ifrågasättas, säger Joacim Rocklöv.

Studien visar samtidigt att om man inte alls hade vidtagit de försiktighetsåtgärder som genomfördes ombord på kryssningsfartyget med isolering av misstänkta smittbärare, hade ytterligare cirka 2 300 personer smittats med viruset.

Vetenskaplig artikel:

COVID-19 outbreak on the Diamond Princess cruise ship: estimating the epidemic potential and effectiveness of public health countermeasures (Rocklöv J PhD, Sjödin H PhD, Wilder-Smith A MD)  Journal of Travel Medicine

Kontakt:

Joacim Rocklöv, professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, joacim.rocklov@umu.se
Henrik Sjödin, forskare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet, henrik.sjodin@umu.se