Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den äldre kroppen reagerar annorlunda än den yngre kroppen i många olika sammanhang och detta gäller även vid infektioner. Immunförsvaret hos äldre verkar inte ha en lika tydlig ”på- och avknapp” som hos yngre, immunsvaret har både en längre startsträcka och klingar av långsammare. Det kan få allvarliga konsekvenser.

Därför är det viktigt att lära sig mer om hur åldrandet påverkar kroppens infektionssvar, men att studera detta innebär en del utmaningar.

– Det är inte så lätt att dra generella slutsatser kring infektion och åldrande eftersom det ofta är svårt att veta om kroppen reagerar på ett visst sätt på grund av ålder eller om det mer har att göra med vad den varit utsatt för tidigare under sin livstid. Tursamt nog sker utveckling i angränsande fält som på sikt kan komma att bidra till och förhoppningsvis klargöra en del samband, och vad som kan göras åt åldersrelaterade skillnader i infektionssvaret, säger Helena Linge, forskare inom infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Infektionssvaret mer utdraget

Helena Linge har studerat hur lunginfektioner påverkas av individens ålder. Hon och hennes kollegor har i försök på möss visat att det hos unga individer sker ett snabbt lokalt immunsvar i lungorna, samtidigt som det via blodet går ut en signal till kroppen med budskapet ”Här i lungorna pågår en infektion men vi tar hand om den, läget är under kontroll så skicka inte mer förstärkning”.

Den äldre kroppens svar på en lunginfektion är däremot mindre tydligt och mer utdraget, immunförsvarets ”på- och av-knapp” fungerar inte lika tydligt längre. Hos äldre individer skickas ofta fel signaler eller så kan signalen ha fel styrka, vilket i sin tur leder till att kroppen fortsätter att sända förstärkning i form av så kallade neutrofiler, en sorts vita blodkroppar, till lungorna. Deras uppgift är normalt att oskadliggöra det som orsakar infektionen, men om påslaget inte stängs av kan neutrofilerna också skada lungvävnaden.

– De här studierna har gjorts i samarbete med kollegor i USA och våra senaste resultat visar på effekter av en lunginfektion också i hjärtat och njurarna, och att den effekten är mer uttalad hos äldre individer.

Svårare se sepsis hos äldre

Kunskapen om hur den äldre kroppen reagerar på infektioner är viktig inte minst i samband med sepsis. Vid sepsis hos en ung person kan reaktionen vara kraftig, och med mer tydliga signaler, som förhoppningsvis leder till att man uppfattar att något är fel och söker vård. Men hos äldre uteblir kanske de vanligaste symtomen vilket gör sepsis mer svårdiagnostiserat. Infektionen kan pågå under längre tid innan patienten eller dess omgivning blir medveten om hur det står till. Detta är ytterst allvarligt då dödligheten vid sepsis ökar med ungefär sju procent för varje timme som behandlingen dröjer.

– Sepsis hos äldre är en svårstuderad situation. Det är redan komplicerat att förstå sig på åldrandeprocessen och hur den påverkar infektionssvaret generellt. Ännu mer komplicerat blir det när vi dessutom ska ta hänsyn till sepsissvaret som kan variera mellan olika individer, inte bara på grund av ålder utan också på vilken bakterie som orsakat infektionen, om personen har andra sjukdomar, medicinering och mycket annat. Det är ett svårt men viktigt pussel som vi behöver lägga, säger Helena Linge.

Vad är sepsis?

  1. Sepsis börjar ofta med en lokal infektion som till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.
  2. Om bakterierna sprider sig eller utsöndrar giftiga ämnen till blodomloppet kan immunförsvaret överreagera – vilket leder till inflammation i hela kroppen.
  3. Blodkärlen börjar läcka och blodtrycket sjunker.
  4. Blodet får svårt att transportera syre till kroppens organ. Detta kan leda till att viktiga organ som hjärta, lungor och njurar skadas, vilket i värsta fall kan leda till döden. Källa: Vetenskap & hälsa

Text: Eva Bartonek Råxå

Artikeln var först publicerad i Vetenskap & hälsa. Populärvetenskaplig om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö universitet och region Skåne.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera