Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Allt fler elever talar flera språk och har inte ett specifikt modersmål. Vad händer i ett matematikklassrum när svenska, tvåspråkiga och flerspråkiga elever ska förhålla sig till varandra och lära sig matte? Hur uppstår spänningar, hjälpsamhet och konkurrensförhållanden när eleverna möts i skolmatematiken?

Doktoranden Ulrika Ryan, Malmö universitet, har undersökt vad som händer i ett matematikklassrum i åk 5 där flera olika språk finns, men där den enskilda eleven kanske saknar någon att dela dem med. Här finns också elever som enbart talar svenska och matematikundervisningen sker på svenska. Hon har studerat hur eleverna navigerar i de språkliga klyftor som uppstår i möten i skolmatematiken.

Språket som kunskapsbärande medel

– Mitt fokus har inte varit på vad de lär sig i matematik utan hur de relaterar till varandra i olika möten i matematikklassrummet. Hur talar och uppför sig eleverna mot varandra för att lösa uppgifter? Språket är ju också kunskapsbärande och ett medel att förstå varandras matematikkunskaper, säger Ulrika Ryan.

Hon har gjort videoinspelningar, ljudupptagningar, klassrumsobservationer, tagit foton och gjort intervjuer för att förstå vad som sker.
Ulrika Ryan berättar om en grupp med två helt svenskspråkiga elever, en tvåspråkig elev och en nyanländ flerspråkig elev som talade minst tre eller fyra språk. Här såg hon exempel både på konkurrens och stor hjälpsamhet.

Tolkning ger metaförståelse

– I ett fall när gruppen skulle lösa en uppgift kring vinklar uppstod snarast en tävlingssituation och ingen hjälpte den flerspråkiga eleven. Men i flera andra fall gick tvåspråkseleven in med stickord och tolkade och omvandlade vad den nyanlända ville få sagt, säger Ulrika Ryan. På det sättet hjälpte och visade tvåspråkseleven vad den nyanlände kunde men också att han själv hade en metaförståelse för flerspråkighet.

Ryan betonar att man i skolmatematik strävar mot att använda precis terminologi och exakta definitioner. Det finns normer som säger att ju mer exakt man kan uttrycka sig matematiskt, desto större matematisk kompetens. Den som inte behärskar de exakta matematiska terminologin ses ofta som mindrekunnig, vilket inte alltid är sant.

Ryan menar dock att metaförståelsen och flera olika sätt att kunna matematik är starkt kopplade till varandra och förstärker förståelsen i matematik. Att kunna matematik på flera olika språk tränar känsligheten för olika nyanser i matematiskt kunnande. En sådan känslighet kräver metaförståelse. Metaförståelse är hjälpsam för att göra begrepp begripliga i olika sammanhang och att binda ihop dem.

Enspråkighet kan ses som en brist

– Ett viktigt resultat är att flerspråkighet i klassrummet inte bara är en pedagogisk och rättvisefråga för elever som talar flera olika språk, säger Ulrika Ryan. Tvärtom måste hela klassen ses som en integrationsarena och omfatta alla elever, också de svenska. Lärare och elever måste använda metaförståelse och lära sig agera på ett språkligt och kunskapsmedvetet sätt. De måste också ta in att det kan finnas flera sätt att kunna matematik och tala om matematik. Det handlar alltså också om en kunskapsdimension, enligt Ryan.

– Man kan leka med tanken att enspråkighet, i det här fallet svenska, är en brist, särskilt då vi lever i en alltmer komplex och globaliserad värld med stora migrationsströmmar, säger Ulrika Ryan. Vi måste förstå att flera språk ger elever möjligheter att möta olika matematiska kunnanden i samtal om matematik.

Avhandling:

Mathematics classroom talk in a migrating world: synthesizing epistemological dimensions

Kontakt:

Ulrika Ryan, doktor i matematikdidaktik, Malmö universitet, ulrika.ryan@mau.se