Tema

Därför är det lättare att vara matematiklärare i Japan

Svenska skolor saknar gemensam undervisningskultur inom matematik. Japanska lärarutbildningar lär ut yrkesbegrepp systematiskt.
– Matamatiklärare får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.

Tidigare forskning visar att svenska lärarstudenter haft svårt att peka ut någon bra matematiklärare som de haft, däremot åtskilliga dåliga. Många av dem uppger också, efter att ha arbetat en tid: ”Det värsta är att den enda metod jag kan är den jag själv hatade.”

Det berättar matematikforskaren Yukiko Asami Johansson som nu undersökt matematiklärares professionella kunskap, speciellt i Japan, och hur personlig erfarenhet där sprids till att bli gemensam kunskap.

– Problemet i svenska skolor är att det inte finns någon etablerad undervisningskultur som man kan följa, säger hon.

Lärare inget riktigt yrke

– Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass, säger Yukiko Asami Johansson som menar att läraryrket i hela världen, sedan slutet av 60-talet, inte setts som ett riktigt yrke jämfört med exempelvis läkare eller jurist.

Om en läkare inte kan bota en cancerpatient, tar hen det inte personligt. Problemet måste lösas med hjälp vetenskapen som hen delar med andra som ska bota. Men när en elev inte klarar av att räkna med bråk, så har matematikläraren inte några delade professionella kunskaper att luta sig mot.

– Det blir den individuella lärarens personliga erfarenhet, inte en professionellt gemensamt delad kunskap, som ska ”bota” eleven.

Delad kunskap är nyckeln till bättre undervisning

Yukiko Asami Johansson har undersökt hur personlig erfarenhet sprids till att bli gemensam kunskap.

– I Japan har de etablerat sätt att dela kunskap mellan matematiklärare, så att alla har likartad uppfattning, och det är det som är nyckeln.

Hon framhåller att lärare i Japan uppmuntras att presentera material vid nationella lärarkonferenser, ges möjlighet att skriva böcker för att dela sin erfarenhet, och att alla varje år måste hålla minst en ”öppen lektion” där lärare kan titta på varandra och sedan diskutera styrkor och svagheter i lektionen efteråt.

– Det här, och att man umgås och nätverkar utanför skoltid, supportar japanska lärare och individens erfarenhet blir då allas kunskap.

Lär eleverna hitta skönheten i matematik

I Japan finns det också massor med yrkesord som handlar om rutiner under matematiklektionerna, och som lärarutbildningen lär ut systematiskt.

– De får en verktygslåda med ett eget språk, som en målare eller en murare har i Sverige, och då kan man använda de orden och alla vet vad det innebär.

Den japanska läroplanen säger, bland annat, att elevernas förmåga att kunna arbeta med matematiska problem genom att kommunicera med varandra ska uppmuntras och utvecklas.

Den ger också praktiska exempel på hur de olika utbildningsmålen i matematik ska förverkligas i undervisningen. Japanska lärare använder därför, till exempel, tavlan för att hjälpa eleverna att utveckla sin resonemangsförmåga, inte att som i Sverige bara visa problem och lösningsmetoder.

– Genom att använda problemlösningsmetoder ska eleverna finna skönheten, värdet i matematik.

Svårt att säga vilket system som är bäst

– Det finns så många engagerade och duktiga svenska matematiklärare men det krävs tid att tillverka genomtänkta problem och att skriva detaljerade lektionsplaneringar, i Japan finns detta redan där att använda och att förbättra.

Yukiko säger att hon, som forskare inte kan säga att det japanska systemet är sämre eller bättre. Det hon velat göra är att utforska skillnaderna och vad som är de bakomliggande orsakerna.

– Kanske kommer många fler av eleverna upp till en viss nivå i Japan, eftersom man kan uppmuntra och stimulera dem genom olika vägar, men kanske sker det på bekostnad av något annat. Det vet vi inte, säger Yukiko Asami Johansson.

Avhandling:

Conditions and constraints for transferring Japanese structured problem solving to Swedish mathematics classroom.

Kontakt:

Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle, yukiko.asamijohansson@hig.se

Text: Douglas Öhrbom

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför är det lättare att vara matematiklärare i Japan

 lästid ~ 3 min