mikroskåp i närbild
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörteln har identifierats av forskare vid Uppsala universitet. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan leda till nya behandlingar av typ 2-diabetes.

Ett av huvudproblemen vid typ 2-diabetes är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörteln. Normalt är det de så kallade betacellerna (β-cellerna) i bukspottskörteln som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Denna funktion är störd vid typ 2-diabetes.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de så kallade sekretionskorn som innehåller insulinet inte kan att fästa till och därför inte heller sammansmälta med cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

Brist på viktigt protein förklarar diabetes

I den nya studien identifierar forskarna att nivåerna att det protein som kallas Sac2 är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar de sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från β-cellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker visar forskarna att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de sekretionskorn som innehåller insulin. Proteinet modifierar fettsammansättningen av membranet på kornet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen vilket gör dem oförmögna att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i β-celler från typ 2-diabetiker. Men den markerar också betydelsen av fettsammansättningen hos de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas i kroppen.

Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Kontakt:

Olof Idevall, forskare vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet,  Olof.Idevall@mcb.uu.se

Studien:

The PI(4)P phosphatase Sac2 controls insulin granule docking and release

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera