Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt. Därför behöver vi diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Den främsta faktorn för sillgrisslors överlevnad i Östersjön är mängden skarpsill, visar en ny studie ledd av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Skarpsill är sillgrisslans viktigaste födokälla i Östersjön. Skarpsillen är huvudföda även för torsken, vilket gör att skarpsillsbeståndet påverkas av fisketrycket på torsk.

– Dynamiken mellan olika arter i födoväven leder till att förvaltningsbeslut kommer ha både positiva och negativa konsekvenser, säger Martina Kadin, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Vi behöver vara beredda på att Östersjön inte kan ge oss allt vi önskar samtidigt och istället diskutera prioriteringar.

Olika framtidsscenarion

För att undersöka sillgrisslornas överlevnad i framtiden under olika förvaltningsalternativ, gjorde forskarna en modell där faktorer som näringstillförsel och fisketryck på torsk kunde varieras och därmed påverka mängden skarpsill. Höga näringsnivåer i Östersjön har negativa effekter på framför allt torsk men gynnar skarpsillen.

I framtidsscenariot som mest liknar dagens förvaltningsmål av Östersjön, med minskad näringstillförsel och lågt fisketryck på torsk, försämras sillgrisslors överlevnad. Eftersom överlevnaden är en viktig faktor för långlivade arter som sillgrisslor skulle den lägre överlevnaden leda till en minskning av sillgrisslepopulationen. I de flesta andra scenarion ökar däremot mängden skarpsill och därmed även antalet sillgrisslor.

Studien publicerades i Ecology and Evolution.

Kontakt:

Martina Kadin, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, Martina.kadin@nrm.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera