Krympande livsrum för torsk och skrubbskädda

– Östersjön är ett av de mest studerade havsområdena i världen och det fanns viss kunskap om utbredningen av vuxen torsk, men vi visste i stort sett ingenting om den historiska utbredningen av skrubbskädda eller ungtorsk, säger Alessandro Orio, doktorand vid SLU.

– Torsk och skrubbskädda är två nyckelarter i Östersjön som dessutom kan påverka varandra i hög utsträckning. Dels konkurrerar de om samma föda, främst det bottenlevande kräftdjuret skorv, och dels äter stor torsk skrubbskädda.

Skrubbskäddan konkurrerar med torsken om bottenlevande föda. Och stora torskar äter också skrubbskäddor. Bild av Johan Fredriksson [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)]

Konkurrens om föda har utarmat torsken

Torskbeståndet har minskat kraftigt och koncentrerats till södra Östersjön. Samtidigt har skrubbskäddan ökat både i antal och geografisk utbredning i centrala Östersjön. Sedan början av 1990-talet har utbredningen i djupled minskat för båda arterna. Det beror troligen på att andelen syrefria bottnar ökat i djupare områden i kombination med att små torskar söker sig djupare ner på grund av en ökad predation från säl och skarv på grundare vatten.

De här förändringarna har gjort att vi nu har ett större överlapp i utbredningen av torsk och skrubbskädda än tidigare, vilket ökar interaktionen mellan arterna.

– Mina resultat visar att konkurrensen om föda mellan torsk och skrubbskädda kan vara en bidragande orsak till den dåliga tillväxt och svaga kondition som vi sett hos ungtorsk de senaste årtiondena. Samtidigt har också de storvuxna torskarna blivit färre, och eftersom de äter skrubbskädda kan det i sin tur ha lett till att skrubbskäddorna blivit fler och nu finns i större områden, säger Alessandro Orio.

Skydda områden viktiga för reproduktion

Resultaten från avhandlingen är viktiga både för fiskförvaltning och naturvård, och kan bland annat användas för att bättre bedöma statusen hos bestånden av skrubbskädda och torsk. Bra statusbedömningar är nödvändiga för en långsiktigt hållbar fiskförvaltning.

– De kartor över arternas utbredning som jag tagit fram kan dessutom användas inom havsplanering för att till exempel skydda områden där det finns gott om torsk eller skrubbskädda och som vi vet är viktiga för arternas reproduktion, säger Alessandro Orio.

Fiskar och andra arters utbredning i naturen styrs av miljöförhållanden, interaktioner med andra arter och mänsklig påverkan. För att kunna bevara och förvalta arter på ett bra sätt, är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer och förstå hur förändringar i arters rumsliga och tidsmässiga utbredning påverkar dynamiken arter emellan, menar Alessandro Orio.

Avhandlingen:

Understanding the spatiotemporal dynamics of demersal fish species in the Baltic Sea

Kontakt:

Alessandro Orio, alessandro.orio@slu.se