Tema

Vardagsanknuten matematik ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

I projektet har forskarna använt data från TIMSS, en undersökning där åttondeklasser i många länder gör ett matematikprov, samt fyller i en enkät som bland annat frågar om vad som händer på deras matematiklektioner. Resultaten presenteras nu i tidskriften Instructional Science.

Tre olika undervisningstyper
Forskarlaget har fokuserat på tre aktiviteter vars värde i undervisningssammanhang varit föremål för intensiv debatt bland skolforskare: utantillinlärning, vardagsanknytning och att elever lyssnar på lärares genomgångar av hur man löser ett problem. För att se hur väl de olika aktiviteterna fungerar har de undersökt hur undervisningstyperna hänger ihop med elevernas provresultat.

– Resultatet var tydligt. I de allra flesta länder, och i synnerhet i Sverige, gör elever som uppger att de har fått undervisning med mer utantillinlärning, mindre vardagsanknytning, och fler genomgångar där lärare förklarar hur man löser ett problem bättre ifrån sig på TIMSS-provet, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.

Vardagsanknytning kan vara negativ
– För många kan nog dessa forskningsresultat vara förvånande, särskilt fyndet att vardagsanknytning av matematiken kan vara negativt för elevernas kunskapsutveckling. Den elementära skolmatematiken bygger i hög grad på vardagliga fenomen, men den här studien visar att när eleverna upplever att vardagen är i fokus i deras lärares matematikundervisning, så lär de sig mindre matematik, säger Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning.

Orsakerna till att för mycket vardagsanknytning i matematikundervisningen leder till ineffektiv inlärning kan vara flera.

– Eleverna kanske inte känner igen vardagen, eller så blir det helt enkelt för mycket vardag och för lite tid som läggs på matematiken. En annan förklaring kan vara att det matematiska sammanhanget går förlorat då till exempel bondgården får utgöra helheten och procent, deciliter, antal med mera bara blir olika matematiska delar som inte kopplas ihop, säger Andreas Ryve.

För mycket fokus på förståelse
Ola Helenius tror att lärare måste få eleverna att gradvis förlita sig allt mer på matematiska relationer, istället för att fokusera på vardagliga resonemang.

– Det ligger också i matematikens natur att man samtidigt måste förstå olika relationer och kunna använda saker utantill. Kanske har vi i den svenska matematikundervisningen för mycket fokus på förståelse till priset av att inte ta inlärning av formler, samband och relationer utantill på allvar, säger Ola Helenius

Andreas Ryve framhåller samtidigt att alla sorters undervisning kan genomföras med högre eller lägre kvalitet. Kanske är det så att vardagsanknytning kan vara effektiv om den utförs på bästa sätt, men att det sällan sker.

Korrelation eller orsak
En brist med korrelationsstudier som denna är att de inte ger svar på orsakssambandet. Det behöver inte vara undervisningen som driver matematikresultaten. Det skulle istället kunna vara lärarna som anpassar undervisningens typ efter elevernas nivå.

– Vi har försökt komma åt detta genom att jämföra de svenska elevernas TIMSS-resultat med deras resultat på nationella provet i matematik som de gjorde två år tidigare. Då kan vi konstatera att det verkligen är de elever som uppger att deras lektioner innehåller mest utantillinlärning och minst vardagsanknytning som har förbättrat sina resultat mest, säger Kimmo Eriksson, matematikprofessor vid Mälardalens högskola.

– Vi hoppas att framtida elevenkäter ska ställa frågor som fångar upp inte bara hur ofta olika aktiviteter ingår i undervisningen utan också hur de genomförs. Då skulle vi kunna få ännu bättre svar på hur verkligt effektiv matteundervisning ser ut, säger Kimmo Eriksson.

Studien:
Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices

Kontakt:
Kimmo Eriksson, professor i matematik vid Mälardalens högskola, tfn +46 70 376 7451, e-post kimmo.eriksson@mdh.se
Ola Helenius, forskare vid NCM, tfn +46 70 958 9384, e-post ola.helenius@ncm.gu.se
Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, tfn +46 73 662 0736, e-post andreas.ryve@mdh.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vardagsanknuten matematik ger sämre resultat

 lästid ~ 3 min