Många sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand och fossil från Kritahavet. Fynden blev grunden till en rekonstruktion av hur Kritahavet i Kristianstadsområdet såg ut för 80 miljoner år sedan. Och undervisningsmaterial som ska lära elever hur de ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.
– Jag är själv utbildad lärare och kunde inte låta bli att utveckla förslag på olika övningar, gjorda i samtal med lärare för att följa läroplanen, säger Elisabeth Einarsson forskat om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan.
Fynden i sandlådorna innehöll fossil från allt från ”havsdraken” mosasaurie till rovdinosaurien megaraptor, och har underlättat för forskarna att rekonstruera ekosystemet under sen kritaperiod, som nu också kommer skolan till nytta.
– Mitt grepp har varit att se på helheten i stället för enstaka arter. Hur såg hela ekosystemet ut i Kristianstadsområdet under sen krita? Syftet var att kartlägga detta så nu vet vi bland annat att Kristianstadsbassängen var en ”barnkammare” för framför allt plesiosaurier och mosasaurier.
– Men vi har även hittat fossil från landlevande djur som ornitopoder och köttätande megaraptor, säger Elisabeth Einarsson som är paleontolog och universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad.
Men avhandlingen handlar alltså inte bara om dinosaurier och marina reptiler, utan också undervisningsmaterial med övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. Idén till den didaktiska delen av avhandlingen föddes efter att en förskola hört av sig med ett fynd från sin sandlåda: 80 miljoner år gamla hajtänder, men även sjöborretaggar och armfotingar.
– Fossil och dinosaurier är tacksamma ingångar till naturvetenskap. Men jag saknade tidsperspektivstänkandet i läroplanen, vilket jag tror behövs för att diskutera frågor som klimatförändringar och hållbar utveckling på en rimlig nivå. Jorden är inget konstant ekosystem utan ändrar sig hela tiden.
– Till exempel kan barnen illustrera näringskedjan med hjälp av en lek där de är bläckfiskar, fiskar, svanödlor och mosasaurier som levde i detta hav och åt upp varandra.
Rekonstruktionen av ekosystemet i nordöstra Skåne under slutet av dinosauriernas tid, fokuserade geografiskt på Kristianstadsbassängen som sträcker sig från Hässleholm till Åhus samt från Listerlandet till Maglehem. Det handlar om att försöka förstår hur området såg ut under sen kritaperiod (campan), för 83.6 till 72.1 miljoner år sedan? Under campan utgjordes det här området av ett grundhav med skärgårdsmiljö som bildades i samband med fluktuerande lokala havsnivåförändringar. Havet låg på den tiden cirka 50 meter över dagens havsnivå. Många nutida sandlådor i Kristianstads kommun har visat sig innehålla havsbottensand från Kritahavet och inte sällan fossil från denna period. Genom att studera sediment och berggrund bestående av lera, sand och kalksten som överlagrar urberget kunde den dåtida miljön i Kristianstadsområdet rekonstrueras.
Kontakt:
Elisabeth Einarsson, universitetsadjunkt i geovetenskap och geovetenskaplig didaktik vid Högskolan Kristianstad, elisabeth.einarsson@hkr.se.
