Havsreptilen kan ha varit sex meter lång och har fyra fenor.
Konstnärlig gestaltning av Lorrainosaurus. Den levde i havet som för 170 miljoner år sedan täckte vad som idag är norra Frankrike. Illustration:Joschua Knüppe
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

På dinosauriernas tid fanns ett havslevande kräldjur med en rejäl käke och en torpedliknande kropp. Fossil från reptilen visar sig vara den äldsta stora pliosauriern som hittats. Fyndet bidrar till ökad förståelse av svanödlornas utveckling.

Pliosaurierna var en typ av svanödlor med korta halsar och kraftiga huvuden. De dök upp för drygt 200 miljoner år sedan och hade länge en ganska blygsam plats i ekosystemet. Men plötsligt utvecklades de till enorma rovdjur. Hur det här gick till har länge varit oklart.

Nu kan ett internationellt forskarlag ha kommit ett steg närmare förståelsen av pliosauriernas förvandling.

Gammalt fossil gav nya ledtrådar

Forskarna har analyserat fossil som hittats i Lorraine i Frankrike för 40 år, och kommit fram till att skelettdelarna hör till ett tidigare okänt släkte bland pliosaurierna.

Lorrainosaurus, som forskarna döpt släktet till, är den hittills äldsta stora pliosauren som påträffats. Den har käkar som var över 1,3 meter långa. Den hade även stora och konformade tänder. Kroppen är kraftig och torpedformad med fyra fenformade lemmar.

– Lorrainosaurus var en av de första riktigt stora pliosaurierna. Den gav upphov till en mängd jättelika rovreptiler som regerade haven i omkring 80 miljoner år, säger Sven Sachs som är forskare vid Naturkunde-Museum Bielefeld i Tyskland.

Av fynden att döma var den här reptilen troligen över sex meter från nos till svanstipp och levde i början av den geologiska epoken mellersta jura. Ytterst lite är känt om svanödlor från den här tiden.

En rekonstruktion i naturlig storlek av reptilen huvud – med dess 1,3 meter långa underkäke – finns att beskåda på Musée national d’histoire naturelle de Luxembourg. Bild: Model By 10 Tons

Stor förändring i marint ekosystem

Att forskarna kunnat identifierat Lorrainosaurus som en av de tidigaste riktigt stora rov-pliosauruserna, visar att de här djuren uppstod direkt efter en stor omvälvning i de marina rovdjurens ekosystem. Den inträffade i övergången mellan äldre och yngre juraperioden för 171 till 175 miljoner år sedan.

– Den här händelsen påverkade många grupper av marina reptiler i grunden och de jättelika rovsvanödlorna kom att dominera över fisködlor, uråldriga marina krokodilsläktingar och andra stora rovplesiosarier, säger paleontologen Daniel Madzia, vid den polska vetenskapsakademien.

Pliosaurierna hörde till sin tids mest framgångsrika marina rovdjur.

– Berömda exempel, som Pliosaurus och Kronosaurus – ett par av världens största pliosaurier – var enormt stora med kroppslängder över tio meter. Ekologiskt motsvarade de dagens späckhuggare och åt alla slags byten däribland bläckfiskar, stora fiskar och marina reptiler. Det är byten som påträffats i bevarat maginnehåll från pliosaurier, säger Benjamin Kear som är paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet.

Bidrar till kunskap om marina reptiler

Bara ett fåtal ben och tänder återstår av vad som en gång var ett komplett Lorrainosaurus-skelett. Det mesta har ruttnat bort och spridits ut över havsbottnen av strömmar och asätare.

Bortsett från en kort rapport som publicerades 1994 har fossilen av Lorrainosaurus aldrig undersökts ordentligt förrän nu.

Forskarnas nya studie tyder alltså på att de gigantiska rovpliosauriernas herravälde måste ha inletts tidigare än vad man hittills har trott. De var ett svar på de stora ekologiska förändringar under mellersta jura som påverkade de marina miljöerna i vad som idag är Västeuropa.

– Lorrainosaurus är därför ett viktigt bidrag till vår kunskap om marina reptiler från tid i dinosauriernas era som inte vi inte vetat så mycket om, säger Benjamin Kear.

Vetenskaplig studie:

The rise of macropredatory pliosaurids near the Early‑Middle Jurassic transition, Scientific Reports.

Kontakt:

Benjamin Kear, paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, benjamin.kear@em.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera