Två dinosaurier omgivna av träd äter växter.
Två sauropodomorfer mumsar på växter under tidig juraperiod. Illustration: Marcin Ambrozik.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vem åt vem under dinosauriernas tid på jorden? Det vet forskarna mer om efter undersökningar av matrester i avföring som bevarats som fossil. Bajset ger ledtrådar till dinosauriernas roll i ekosystemet, men också hur de kunde bli så framgångsrika. En förklaring kan vara varierad kost.


Paleontologer från Uppsala universitet har samarbetat med forskare från Norge, Polen och Ungern för att undersöka fossilerad avföring, så kallade koproliter, i detalj. Det har gjorts med avancerad skiktröntgen.

Genom att identifiera osmälta matrester, växter och bytesdjur har de återskapat ekosystemens struktur under den tid då dinosauriernas framgångssaga började.

– Att pussla ihop vem som åt vem i det förflutna är ett riktigt detektivarbete. Förmågan att undersöka vad djuren åt och hur de interagerade med sin miljö ger oss en förståelse om vad som gjorde det möjligt för dinosaurier att bli så framgångsrika, säger Martin Qvarnström, paleontolog vid Uppsala universitet.

Studien har gjorts i ett område i södra Polen, som under tidsperioden trias låg i den norra delen av superkontinenten Pangea.

Spyor och växter

Genom att kombinera information från dinosauriernas bajsrester med klimatdata och andra fossil kan forskarna ge en bild av ekosystemet under tidsperioderna trias och jura, som inföll för cirka 230 till 200 miljoner år sedan.

De har bland annat tittat på växter, bitmärken, spyor, fotspår och ben. Forskningsmaterialet har samlats in under 25 år.

– Det tog oss många år att pussla ihop allt till en sammanhängande bild. Vår forskning är nyskapande eftersom vi valt att förstå de tidiga dinosauriernas biologi utifrån deras kostpreferenser. Det blev många överraskande upptäckter under resans gång, säger paleontologen Grzegorz Niedźwiedzki vid Uppsala universitet.

Forskare visar upp en förstenad bajskorv.
En bit av en koprolit, det vill säga fossilerad bajs, från en dinosaurie. Bild: Grzegorz Niedźwiedzki

Åt varierad mat

Dinosauriernas avföring innehöll rester av fiskar, insekter, större djur och växter. En del, till exempel små skalbaggar och fiskar, var ovanligt välbevarade.

Forskarna förvånades av koproliterna från de långhalsade sauropoderna, som var de första stora växtätande dinosaurierna. Det innehöll stora mängder trädormbunkar, men även andra typer av växter och träkol. Paleontologerna antar att de åt träkol för att rena maginnehållet, eftersom ormbunkar kan vara giftiga för växtätare.

Nyckeln till överlevnad

Forskarna betonar att bättre förståelse av hur de första dinosaurierna blev framgångsrika kan ge viktig kunskap om förhistoriska ekosystem och evolutionära processer i stort. Resultaten visar att en mångsidig kost, och förmåga att anpassa sig, var avgörande egenskaper för att överleva under de miljöförändringar som inträffade under senare delen av trias.

– Tyvärr är klimatförändringar och massutdöenden inte bara något som tillhör det förflutna. Genom att studera ekosystemen från förr får vi en ökad förståelse för hur livet anpassar sig och frodas under föränderliga miljöförhållanden, säger Martin Qvarnström.

– Vad man ska göra för att inte dö ut är att äta mycket växter, vilket är precis vad de tidiga växtätande dinosaurierna gjorde. Orsaken till deras evolutionära framgång är en sann kärlek till gröna och färska växtskott, säger Grzegorz Niedzwiedzki, forskare vid Institutionen för organismbiologi och studiens sisteförfattare.

Vetenskaplig studie:

Digestive contents and food webs record the advent of dinosaur supremacy, Nature.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera