Artikel från Umeå universitet

Kvinnor på den indiska landsbygden väntar länge med att söka vård för bröstcancer. De flesta känner inte till möjligheten att undersöka sin egen kropp och många av dem har inte ens hört talas om bröstcancer, visar en avhandling vid Umeå universitet.

– Tidig upptäckt kan vara avgörande för att lyckas med behandling av bröstcancer. Därför är det viktigt att kunna påverka kvinnors medvetenhet om symtomen och deras attityder till behandling. Analfabetism, okunnighet, fattigdom och vidskeplighet gör att många söker vård för sent, säger Nitin Gangane, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Undersökte inte själva sina bröst
I sin avhandling har Nitin Gangane gjort två studier av kvinnor i det huvudsakligen landsbygdsdominerade distriktet Wardha i delstaten Marashtra i centrala Indien. Den första studien bestod av ett statistiskt urval av 1 000 kvinnor som intervjuades om socioekonomiska faktorer, kunskaper om bröstcancer och attityder till bröstcancerundersökningar. Den andra studien var en patientstudie i samma distrikt där man följde 212 kvinnor med bröstcancer.

Det visade sig att kvinnorna nästan inte alls själva undersökte sina bröst. 90 procent av kvinnorna på landsbygden kände inte till möjligheten till egenkontroll av brösten. En tredjedel av kvinnorna hade över huvud taget inte hört talas om bröstcancer. Däremot var intresset överlag stort bland kvinnorna för att lära sig mer.

En fördröjning i mer än tre månader med att söka vård observerades hos nästan hälften av kvinnorna. En så kallad systemfördröjning, det vill säga en fördröjning för diagnos och behandling, på mer än tolv veckor kunde ses för 23 procent av patienterna.

Höga kostnader bakom försenad behandling
Det vanligaste skälet till att kvinnorna inte hade sökt vård tidigare var att de inte hade känt någon smärta från bröstet. Felaktig inledande diagnos eller sen remiss till undersökning var den vanligaste orsaken till diagnostisk försening, medan försenad behandling oftast berodde på de höga kostnader som behandlingen är förknippade med. Dock var systemförseningarna för bröstcancerpatienter som hängde samman med sjukvården på den indiska landsbygden inte mycket längre än vad som rapporteras från länder med god tillgång till sjukvård. Även om ytterligare forskning behövs för att identifiera olika hinder under hela processen med cancerdiagnos och -behandling, står det nu klart att en viktig uppgift är att få kvinnorna att uppmärksamma symtomen, söka vård och få diagnos i tid.

– Det är angeläget med ett nationellt indiskt bröstcancerprogram samtidigt som man på lokal nivå behöver öka uppmärksamheten bland kvinnor om bröstcancer, säger Nitin Gangane.

Nitin Gangane har en bakgrund som professor i patologi vid Mahatma Gandhi-institutet för medicinsk vetenskap i Sevagram i Indien. Han har där arbetat med att bygga upp ett cancerregister för att bedöma cancerförekomsten på landsbygden. Då blev det tydligt att bröstcancer var den vanligaste cancerformen bland kvinnor men att många kvinnor fick diagnosen för sent i sjukdomsförloppet. Ett besök vid institutet av professor Miguel San Sebastian från Umeå universitet ledde till att Nitin Gangane 2012 började på sin doktorsavhandling i folkhälsa.

Avhandlingen:
Breast cancer in rural India: knowledge, attitudes, practices; delays to care and quality of life

Kontakt:
Nitin Gangane, nitingangane@gmail.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera