Tema

Värdet av hundar och katter

I vart fjärde svenskt hushåll finns minst en hund eller katt. Hund- och kattsektorn sysselsätter över 8 000 personer och bidrar till BNP med sju miljarder kronor. Men det vinns även andra samhällsvärden, enligt en rapport från SLU.

Hundar och katter spelar en viktig roll i många människors liv. De lever mycket nära människan och ses i många sammanhang som familjemedlemmar. I Sverige finns det omkring 2 miljoner hundar och katter och vart fjärde svenskt hushåll har minst en hund eller katt. Som sällskapsdjur erbjuder hundar och katter till exempel sällskap, närhet, och fysisk aktivitet och som arbetande djur utför de olika typer av tjänster i både offentlig och privat sektor (till exempel för jakt och inom tull, polis och sjukvård). Trots detta är djurens ekonomiska värde till stor del en förbisedd fråga, i Sverige såväl som internationellt.

I den rapport som nu har publicerats – Värdet av hundar och katter i Sverige – analyserar forskare från SLU hundars och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening.

Spenderar pengar på sällskapsdjur
Hushållen spenderar avsevärda, och allt större, belopp på sina sällskapsdjur. År 2014 handlade det om cirka 11,4 miljarder kronor för inköp av djur, foder, utrustning samt för veterinära och andra tjänster, vilket var en fördubbling sedan 2003 (se diagram nedan). Enligt en beräkning som även inbegriper inackordering och omvårdnad samt kurs- och tävlingsverksamhet var omsättningen cirka 16 miljarder kronor 2015.

Sysselsätter över 8 000 personer
Omsättningen ger en fingervisning om de ekonomiska aktiviteterna. Den är dock inte ett mått på djurens samhällsekonomiska betydelse, vilken i rapporten definieras som bidraget till bruttonationalprodukten (BNP) samt skapade arbetstillfällen. Sektorernas sammanlagda bidrag till BNP uppskattas vara cirka 7 miljarder kronor och de sysselsätter mer än 8000 personer.

Det uppskattade bidraget till samhällsekonomin ska ses som en miniminivå. I uppskattningen ingår till exempel inte värden som skapas hos underleverantörer, inte värden av hur hundar och katter påverkar kostnaden för humansjukvård och inte heller värdet av de tjänster som arbetande djur utför i till exempel jakt, polisarbete och räddningstjänst.

Även värden som saknar prislapp
Hundars och katters samhällsekonomiska värde motsvarar emellertid bara en del av djurens totala ekonomiska värde. Utöver de direkta penningflödena ingår där också de fördelar och nackdelar som människor – både djurägare och andra – upplever att hundar och katter för med sig. Till exempel kan djurägare värdesätta djurens sällskap betydligt högre än vad som återspeglas av monetära flöden. De som inte har hund kan känna sig säkrare om deras grannar har en vakthund, eller – om de är rädda för hundar – känna sig tvingade att undvika parker där det finns hundar, vilket inte alls reflekteras i marknadspriserna.

– De subjektiva värderingarna påverkar mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien. Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på.

Diagram som visar några av hushållens utgifter för sällskapsdjur (inköp av djur, foder, utrustning samt veterinära och andra tjänster), under åren 1993–2014. Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Kontakt:
Ruben Hoffmann, forskare Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
ruben.hoffmann@slu.se, 018-67 17 37

Rapporten:
Värdet av hundar och katter i Sverige. Ruben Hoffmann, Malin Lokrantz, Carl Johan Lagerkvist, Malin Hagberg Gustavsson, Bodil Ström Holst. SLU Framtidens djur, natur och hälsa, Rapport 2017:1

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Värdet av hundar och katter

 lästid ~ 3 min