Tema

Våra insjöfiskar kan bli ätbara igen – kvicksilvret minskar

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

I mer än hälften av landets alla insjöar och vattendrag innehåller fisken så mycket kvicksilver att den inte bör ätas. Men ny forskning inger hopp: kvicksilverhotet kan vara på väg att blåsa bort.

Kvicksilver finns med på Världshälsoorganisationens tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I över hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet. Nu visar en svensk-kinesisk-schweizisk forskargrupp att kvicksilverhotet mycket väl kan vara på väg att blåsa bort.

– Vår forskning visar att det kan vara riskfritt att äta svensk insjöfisk inom några årtionden, om vi fortsätter med dagens förebyggande åtgärder. Det handlar inte längre om århundraden, som vi trodde tidigare, säger Kevin Bishop från Sveriges lantbruksuniversitet, en av forskarna bakom studien.

Det forskarna nu redovisar är den första massbalansen som har gjorts för kvicksilver i ett myrområde; Degerö stormyr i Västerbotten. Massbalans innebär en mätning av samtliga flöden av kvicksilver till och från myren. Studien blev möjlig efter ett nästan tioårigt arbete med att ta fram en utrustning som är tillräckligt känslig för att kunna mäta flöden av kvicksilvergas mellan atmosfären och landskapet.

Kvicksilver försvinner från myren
Att tio gånger per sekund under ett års tid ha undersökt huruvida kvicksilvergas flödar in i myren eller ut ifrån den, är i sig en stor teknisk bedrift, men det verkligt anmärkningsvärda är resultaten, som publicerats i den ansedda tidskriften Scientific Reports.

Degerö stormyr. Alla mätningarna av kvicksilvergas gjordes i direkt anslutning till den gröna kupolen. Fotograf: Jenny Svennås-Gillner, SLU

– Den första mätserien över ett helt år visade att flödet av kvicksilvergas från myren till atmosfären är dubbelt så stort som inflödet av kvicksilver via regnvatten, vilket är häpnadsväckande. Det måste innebära att den halvering av kvicksilverhalten i atmosfären som har åstadkommits under de senaste 20 åren har vänt riktningen på flödet av kvicksilver mellan atmosfären och myren, säger Mats Nilsson från SLU.

Med den takt som kvicksilver nu försvinner uppskattar forskarna att allt upplagrat kvicksilver i myren kommer att ha försvunnit inom bara några årtionden, merparten till atmosfären. Det här är mycket goda nyheter, eftersom torvmarker är så förorenade med kvicksilver att de påverkar den fisk som lever nedströms i sjöar och vattendrag.

Hopplöst problem får en upplösning
Det faktum att det inte verkade gå att göra något åt kvicksilversituationen, har gjort det bekvämt att blunda för problemet. Den offentliga uppmärksamheten har hellre lagt fokus på nya föroreningar som kan finnas i miljön, än på den till synes olösliga gamla hälsofaran.

– Ett närmast hopplöst problem verkar alltså plötsligt vara på väg att lösas, och det betydligt snabbare än vi någonsin kunde ha hoppats på, säger Kevin Bishop. Förutsatt att vi fortsätter vårt framgångsrika arbete mot spridning av kvicksilver i miljön. Kvicksilvret tycks sakta men säkert blåsa bort.

Om resultaten visar sig vara giltiga för torvmarker i allmänhet, kommer de FN-ledda ansträngningarna för att minska de globala utsläppen av kvicksilver att få allt större betydelse för Sverige och andra länder som har liknande problem med kvicksilver i sötvattensfisk, bland annat Finland, Kanada och USA.

Kontakt:
Kevin Bishop, professor, Institutionen för vatten och miljö; Sektionen för geokemi och hydrologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, kevin.bishop@slu.se, 070-638 25 17

Mats B. Nilsson, professor, Institutionen för skogens ekologi och skötsel; Enheten för markbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, mats.b.nilsson@slu.se, 070-688 44 09

Artikeln:
Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (2017). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports

Läs också

Avloppsvatten påverkar blåmusslan genetiskt
15 december, 2017 | Södertörns högskola
Borde-fråga i undervisningen ökar miljömedvetenheten
14 december, 2017 | Stockholms universitet
Nya blandare spar varmvatten
12 december, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden
Stora näringsförluster vid skogsbränder
12 december, 2017 | Lunds universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Våra insjöfiskar kan bli ätbara igen – kvicksilvret minskar

 lästid ~ 3 min