Tema

Kraftig nedgång av gös i norra Roslagen

I år fångades färre än en gös per nät, jämfört med runt fem gösar per nät för tio år sedan. Dessutom är gösarna små och långt ifrån könsmogna. Det visar provfiske som Sveriges lantbruksuniversitet gjort.

– Årets fångst är rekordlåg. Bara en tredjedel så många gösar fångades i år jämfört med de senaste åren, säger Martina Blass, forskningsassistent vid SLU Aqua som genomfört provfisket.

Redan i början av 2000-talet började antalet vuxna gösar minska kraftigt, och sedan 2006 har inte en enda könsmogen hona fångats i provfisket. Nu minskar även antalet unga gösar. En hårdare reglering av fisket skulle sannolikt gynna gösbeståndet och på sikt även fisket.

– Att gösarna inte är stora nog för att bli könsmogna och hinna föröka sig kan hota gösbeståndets långsiktiga utveckling. Nu ser vi också en stark nedgång även i mängden ung gös, vilket tyder på att beståndets status försämrats ytterligare, säger Örjan Östman, forskare vid SLU Aqua.

Säl och överfiske
Minskningen beror troligen på en kombination av flera faktorer. En viktig orsak är sannolikt att fisketrycket i området varit högt under lång tid. Även den ökning av skarv och säl som skett de senaste årtiondena kan ha bidragit till nedgången i gösbeståndet.

I Mälaren har man infört regler om ökat minimimått och ökad maskstorlek i fiskenäten. Detta har gett gösarna en större chans hinna föröka sig innan de blir uppfiskade, och för bara några veckor sedan kom det glädjande nyheter om både mer och större gös i Mälaren.

Även i Roslagen har det införts vissa regleringar av gösfisket, bland annat en begränsad lekfredning som dock inte tycks ha stärkt beståndet.

– Det positiva resultatet i Mälaren visar att en starkare reglering av fisket även vid kusten sannolikt skulle kunna gynna gösbeståndet och därmed även fisket. Att helt undvika fiske på gös under våren före och under leken kan vara en åtgärd för att förbättra situationen för gös i området, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua

Brist på lekfisk
Stödutsättning av gösyngel har varit ett förslag för att stärka bestånden av gös längs kusten, men SLU Aquas forskare tror inte att detta får så stor effekt.

– Gös har specifika anpassningar till sin livsmiljö. Genetiska studier visar att gös från sötvatten utplanterad vid kusten inte bidrar till gösbestånden på kusten, troligen på grund av dålig anpassning till kustmiljön. Eftersom det finns gott om lämpliga miljöer för gösyngel i området, så är det bristen på lekfisk som utgör det stora problemet. Vi måste främst arbeta för att få tillbaka de stora och könsmogna gösarna längs kusten, säger Örjan Östman

Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) utför varje år provfisken för att undersöka fiskbestånden längs kusten, i hav, sjöar och vattendrag.

Provfisket med så kallade kustöversiktnät i Galtfjärden utanför Östhammar är riktat mot att övervaka gösbeståndet i norra Roslagen, och har pågått sedan 1995.

  • Gös (Sander lucioperca) är en rovfisk i familjen abborrfiskar.
  • Kan bli uppåt metern lång och bli över 20 år. Blir könsmogen runt 40 cm då den är 5-7 år gammal. Honan lägger hundratusentals ägg bland stenar och växter på botten som hanen sedan vaktar och syresätter.
  • Förekommer i mycket lokala populationer, och återvänder nästan alltid uteslutande till samma område som de själva föddes i för att leka.
  • Är en sötvattensfisk som föredrar varma, näringsrika vatten. Gösen har lyckats anpassa sig till det bräckta vattnet i Östersjön, men var länge ovanlig längs kusten. Med ökande övergödning på 1970-talet blev gösen vanligare i de inre varmare delarna av skärgården.
  • Fångas mest av fritidsfiskare, men är även viktig för det kustnära yrkesfisket eftersom den ger bra betalt.


Kontakt:
Örjan Östman, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Kustlaboratoriet, orjan.ostman@slu.se, 010-478 41 53

Ulf Bergström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Kustlaboratoriet,  ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17

Läs också

Laddade molekyler uppför sig paradoxalt
23 november, 2017 | Lunds universitet
Fler mekanismer bakom supergener
21 november, 2017 | Uppsala universitet
Vargstammens inavel kartlagd
20 november, 2017 | Uppsala universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Kraftig nedgång av gös i norra Roslagen

 lästid ~ 3 min