Tema

Hon visade hur människor kan rädda världen

Hon visade att människor faktiskt kan samarbeta och ta hand om gemensamma resurser. På ett hållbart sätt. Utan statlig reglering. Om de bara får mötas öga mot öga och arbeta fram egna regler kring hur det ska gå till. Filmen Nyfikenhet leder till utveckling handlar om den amerikanska forskaren Elinor Ostrom, vars forskning om hur gemensamt ägande bäst fungerar fått stor betydelse och är högaktuell inom många områden idag.

Hur fördelar man fiskekvoter mellan länder och företag utan att vattnen blir utfiskade och arter dör ut? Svaret finns i Elinor Ostroms banbrytande teorier från 1960-talet.

Under 20 års tid reste hon som forskare runt i världen och studerade lyckade samarbeten, från fiskevatten i Japan till bevattningssystem i Nepal. Hon konstaterade att den bästa hanteringen av naturresurser ofta uppstod när de som själva berördes fick vara med och utforma reglerna. Detta gick stick i stäv med dåtidens uppfattning om att centralisering och teknokrati ledde till bättre och mer effektiva system.

Forskaren Garrett Hardins hade i artikeln Allmänningens tragedi hävdat att människor själviskt utnyttjar gemensamma resurser som saknar tydligare ägare, så kallade allmänningar. Men det stämmer inte, menade Elinor Ostrom som tillsammans med sin make Vincent Ostrom och andra forskarkollegor gjorde tusentals fallstudier runt om i världen.

Sätter reglerna själva
Små organisationer, med lösare tyglar, är de mest effektiva. Men dessa småskaliga teorier fungerar även globalt, visade det sig.

Hemligheten är att låta användarna träffas, öga mot öga, och själva sätta upp egna regler, med lagom kännbara sanktioner eller böter för dem som missköter sig. Ett exempel är sjöar där det finns olika intressen; någon vill fiska, någon annan vill värna om friluftslivet, ytterligare någon vill ha bevattning – och alla vill kunna dricka vattnet. De berörda måste helt enkelt enas om en långsiktig lösning som gynnar alla, och därmed också dem själva.

Med sin banbrytande bok Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective, 1990, avfärdade Elinor Ostrom Allmänningens tragedi med sin teori om hur man kommer överens om en gemensam resurs som flera är beroende av men har olika intresse i.

– Det var ett genombrott att hon visade att människor faktiskt kan samarbeta om gemensamma resurser och hitta sätt att ta hand om dem hållbart, bortom ekonomiska incitament eller att staten går in och reglerar, säger Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet, i filmen om Elinor Ostrom som gick bort 2012.

Stort genomslag inom många områden
2009 fick Elinor Ostrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Hennes teorier har visat sig fungera i de mest skilda sammanhang, från polisstationer till spelteori. Teorierna kan förklara alltifrån varför fackföreningar och arbetsgivare kommer bra överens i Sverige till hur korruption i u-länder kan lösas.

Hennes forskning har fått stort genomslag inom nationalekonomi, psykologi, statsvetenskap, antropologi, företagsekonomi och en rad andra forskningsområden.

Elinor Ostrom 1933-2012

Trots att hon började med att studera små samhällen och små problem är hennes forskning högaktuell idag för hur vi människor ska hushålla med gemensamma resurser som fiske och miljö. Själv var hon optimistisk inför framtiden och människans förmåga att hitta kollektiva lösningar på globala resursproblem som ingen stat eller markägare har kontroll över, som klimatet.

Genomgående i hennes forskning var att hon angrep vedertagna teorier inom ekonomi och statsvetenskap för deras förhastade slutsatser utan empiriska bevis. Detta var banbrytande i en tid då tvärvetenskaplig forskning knappt existerade. Forskare förväntades använda de metoder som var vedertagna inom just deras område och inte blanda in metoder från andra ämnen.

Forskning handlar om nyfikenhet och mod
– I ljuset av kunskapsförnekelse, falska nyheter och filterbubblor behövs kanske mer än någonsin motgift i form av kritiskt tänkande, vetgirighet och en öppen konstruktiv dialog om ny kunskap. Det är vad forskning handlar om – nyfikenhet, mod och en passionerad inställning till kunskap och vetande, säger Lena Hed, kommunikatör på Vetenskapsrådet och projektledare för kortfilmen Nyfikenhet leder till utveckling.

Filmen lyfter fram ett exempel på hur en forskare med sin nyfikenhet och sitt kunskapssökande kan spela en viktig roll. Oftast handlar sådana exempel om upptäckter som lett till förbättringar inom sjukvård och hälsa – som röntgen, penicillinet eller pacemakern. Eller upptäckter som lett till tekniska innovationer – som solcellen, algbatteriet, LED-ljuset, material som grafen och kevlar – eller varför inte post-it-lappen och mikrovågsugnen.

– Gemensamt för alla dessa upptäckter är att de kommer från en typ av långsiktig forskning som i olika steg lett fram till slutsatser som förändrat förståelsen av vår värld. Oväntade upptäckter som gynnat och förändrat samhällsutvecklingen på olika sätt, säger Lena Hed.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Hon visade hur människor kan rädda världen

 lästid ~ 3 min