Tema

Onlinekurser för mattelärare kan missgynna eleverna

När svenska elevers resultat i matematik blir allt sämre efterfrågas bättre undervisning – där lärarnas kompetensutveckling lyfts fram som en viktig aspekt. Men onlinekurser för matematiklärare är inte lösningen. Enligt avhandling vid Örebro ger onlinekurserna inte bästa möjligheten att reflektera, vilket i sin tur kan missgynna deras elever.

Både nationella och internationella kunskapsmätningar i matematik har under en längre tid visat att svenska elevers resultat har försämrats. Det har i sin tur medfört att matematikundervisningen hamnat i fokus för olika beslutsfattare. Policydokument på både transnationell och nationell nivå ger uttryck för att kvaliteten på undervisningen måste höjas, och att det även till viss del saknas förtroende för lärarna när det gäller deras förmåga att erbjuda tillräcklig kunskap till eleverna.

I tidigare forskning har kompetensutveckling framhållits som avgörande för hur individen utvecklas som lärare, och att lärarens kompetens är en viktig faktor för elevernas kunskapsutveckling.

Syftet med Eva-Lena Erixons studie var att bidra med fördjupad kunskap om kompetensutveckling online för matematiklärare, samt se denna i relation till både utbildningspolicy och lärarens undervisning i praktiken.

– Min studie visar att det finns tydliga samband mellan kompetensutvecklingskursen och undervisningen i klassrummet. Det gäller till exempel hur läraren betonar begrepp och anknytningar till vardagen, säger Eva-Lena Erixon.

Online-utbildade lärare sämre på reflektion
När hon tittade på hur deltagarna i en online-utbildning agerade, var det tydligt att de såg mer kritiskt på sin egen undervisning men berömde andras. Efter att de diskuterat en undervisningssekvens kunde Eva-Lena Erixon se i sin studie att de ofta lämnade ämnet utan att det blev djupare reflektioner och utan att ha presenterat förslag på hur de skulle kunna gå vidare. Hon ser att det blir en ”monologisk karaktär” på samtalet, något som kan uppstå när människor inte möts på samma fysiska plats. Det kan medföra svårigheter med att fördjupa reflektionerna och därmed verkligen tillgodogöra sig studierna.

– Jag blev förvånad över det stora fokus som riktas mot vardagsanknytning, och att använda många olika begrepp synonymt i de matematiklektioner som anknyter till kompetensutvecklingskursen. Det var också förvånande att det fanns så pass stora svårigheter med att nå djupare reflektioner i kursens seminarier, säger Eva-Lena Erixon.

Hennes resultat visar att lärarna inte erbjöds tillräckligt med möjlighet att reflektera över hur eller om användningen av begrepp med vardagsanknytning verkligen fördjupade elevernas förståelse för matematik.

I förlängningen hoppas Eva-Lena Erixon att resultatet kan vara till nytta för de som planerar för och beslutar om vilka former av kompetensutveckling som erbjuds matematiklärare, men även för de som jobbar i yrket i dag samt de som undervisar blivande matematiklärare.

Kontakt:
Eva-Lena Erixon 070-1918482

Läs också

Samspel på hög nivå vid klassrumsbaserad bedömning
14 november, 2017 | Karlstads universitet
De nationella proven i läsning brister i kvalitet
13 november, 2017 | Karlstads universitet
Förstår barn betoningar innan de själva kan betona?
13 november, 2017 | Stockholms universitet
Lockar tjejer till teknik med hästar
10 november, 2017 | RISE Research Institutes of Sweden

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Onlinekurser för mattelärare kan missgynna eleverna

 lästid ~ 2 min