För att kartlägga hur storleken på sillgrisslekolonin på Stora Karlsö förändrats under de senaste 100 åren har forskare samlat in och analyserat fotografier från både allmänhet och museer.
– Under de senaste 98 åren har antalet sillgrisslor aldrig varit så högt som det är idag, säger Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, som lett studien som nu publiceras i tidningen Current Biology.
Stora Karlsö utanför Gotland har Östersjöns största fågelberg – tiotusentals sillgrisslor och tordmular trängs på klipphyllorna. Ön besöks också årligen av omkring 10 000 naturintresserade turister, något som pågått sedan 1920-talet. Även ringmärkning och annan fågelforskning har pågått i omgångar sedan början av 1900-talet och mycket är känt om sillgrisslornas biologi. Vad som dock har varit okänt är hur sillgrisslepopulationen förändrats i ett längre tidsperspektiv.
Medborgarforskning – när allmänheten bidrar
Metoden som forskarna använt är inspirerad av medborgarforskning, att allmänheten bidrar med forskningsdata. Genom kampanjer i media, via internetforum och i arkiv och museum samlade forskarna under fem års tid på sig en omfattande bildbank. Majoriteten var turistbilder, men även professionella fotografer har regelbundet besökt ön och kunde bidra. Forskarna delade upp fågelkolonin i olika delområden och räknade antalet häckande fåglar metodiskt. Resultatet visar att det nuvarande antalet fåglar på ön är rekordstort.
I början av 1900-talet var antalet sillgrisslor kraftigt decimerat på grund av oreglerad jakt och insatser sattes in för att bevara arten. Ökningen fram till i dag är alltså ett resultat av dessa tidiga insatser att bevara arten. Men under 1960- till 1980-talet minskade antalet sillgrisslor, något som inte observerats tidigare, innan ökningen tog fart igen.
– Vi tror att stagnationen under 60- till 80-talet beror på höga miljögifter och att många fåglar drunknade i fiskeredskap, framförallt i det då omfattande laxfisket, säger Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Över femtio fotografer har bidragit med bilder för åren 1918 – 2015. Studien har genomförts av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, med stöd av Världsnaturfonden WWF Sverige.
Kontaktinformation: Jonas Hentati-Sundberg, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet: jonas.sundberg@su.se. Olof Olsson, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet: olof.olsson@su.se.
