Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Trots att vården av hjärt- och kärlsjukdomar förbättrats påtagligt det senaste decenniet har patienter med diabetes fortsatt klart ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt och stroke, jämfört med patienter utan diabetes. Detta beror delvis på att patienter med diabetes har ogynnsamma förändringar i sitt blodproppslösande system, något som traditionell diabetesbehandling inte förbättrar, enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Aslak Rautio, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och överläkare vid Sunderby sjukhus, har studerat patienter med hjärtinfarkt och stroke och jämfört hur sjukdomsförloppet skiljer sig mellan patienter med eller utan diabetes. Resultaten visar att förutom en klart ökad risk för hjärtinfarkt och stroke så har patienter med diabetes också ofta svårare sjukdomstillstånd och en ökad risk för återinsjuknande.

Förbättrad vård gynnar inte just diabetiker
Avhandlingen betonar att hjärtinfarkt- och strokevården generellt blivit bättre, men att förbättringarna gynnar patienter med diabetes i betydligt mindre grad, sannolikt på grund av att vissa diabetes-relaterade riskfaktorer inte behandlas framgångsrikt med nuvarande behandling.

– Eftersom vi ser att patienter med diabetes som grupp både har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och är mer svårbehandlade, är det väldigt viktigt att de får optimal behandling för sina riskfaktorer, säger Aslak Rautio.

– Högt blodtryck och höga kolesterolvärden är typiska riskfaktorer som bör behandlas noggrant och rökstopp är ett absolut mål. Men diabetesforskningen måste också fokusera på att både identifiera och behandla de kardiovaskulära riskfaktorer som etablerade diabetesbehandlingarna inte påverkar.

Insulinbehandling har liten påverkan på fibrinolysen
I sin forskning har Aslak Rautio också undersökt om förändringar i kroppens blodproppslösande system (fibrinolys) delvis förklarar den ökade risken för kärlsjukdomar hos patienter med diabetes och om insulinbehandling kan påverka detta system gynnsamt. Det visar sig att patienter med diabetes har ogynnsamma förändringar av kroppens blodproppslösande system, men att intensiv insulinbehandling inte har någon betydelsefull påverkan på fibrinolysen som kan kopplas till minskad hjärt- och kärlsjuklighet.

Aslak Rautio arbetar som överläkare vid kompetenscentrum för internmedicin och geriatrik vid Sunderby sjukhus i Luleå. Han är också doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin/enheten för medicin, vid Umeå universitet.

Kontaktinformation: Aslak Rautio, Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin/Enheten för medicin, E-post: aslak.rautio@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera