Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

13 juli 2015

Förkortad sömn kan försämra förmågan att minnas under stress

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP avsåg sömnforskarna Jonathan Cedernaes och Christian Benedict att utforska vilken betydelse som längden sömn har för överföringen av minnen, samt i vilken grad som långtidsminnen som har befästs av sömn förblir tillgängliga efter akut psykisk stress.

De 15 deltagarna i studien deltog i två sessioner där de på kvällen fick genomföra ett inlärningsmoment (var 15 olika kortpar befann sig på en datorskärm). Därefter fick deltagarna antingen sova en halv natt (4 timmar) eller en hel natt (8 timmar). Morgonen därpå skulle deltagarna försöka minnas platsen på så många kortpar som möjligt, före och efter att de utsattes för akut psykisk stress.

Forskarna fann att en halv natts sömn var lika bra som en hel natts sömn för att bilda långtidsminnen för vad kortparen fanns på skärmen. Men studien visade också att stress påverkade testpersonernas förmåga att minnas det de hade lärt sig kvällen innan. Männen stressades i 30 minuter efter den förkortade eller åtta timmar långa möjligheten att sova, exempelvis genom att få försöka minnas en stor mängd ord som de nyss lärt sig medan de samtidigt utsattes för ett störande bakgrundsljud.

Då deltagarna bara hade sovit en halv natt och utsattes för detta stressmoment, kunde de inte längre återkalla platsen för kortparen lika väl. Deras förmåga att komma ihåg detta hade minskat med ungefär 10 procent. Hos deltagarna som haft möjlighet att sova en hel natt sågs ingen stressorsakad nedsättning av förmågan att komma ihåg kortens platser.

Forskarna ser att det finns åtgärder samhället skulle kunna ta för att maximera minnesförmågan hos personer med sömnbrist.

– Även om en enda natt med förkortad sömn kanske inte försämrar minnesförmågan under vissa grundtillstånd, så kan förmågan försämras om man efter sömnbrist utsätts för akut stress. Detta kan sannolikt få betydelse i våra vardagsliv. Vi ser att samhällsåtgärder som ger individer som lider av sömnbrist större möjligheter att nå sitt sömnbehov skulle kunna vara av värde. Dessa skulle kunna inkludera senare start av skoldagen eller utökad användning av flexibla arbetstider. Sådana åtgärder skulle göra det möjligt för individer som lider av sömnbrist att till fullo utnyttja sina minnesförmågor i stressfyllda situationer och därmed kanske också förbättra sina resultat i skolan eller på arbetet, säger Christian Benedict forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

– Ett viktigt nästa steg är att undersöka hur kronisk sömnbrist och/eller mer kronisk stress kan interagera för att försämra förmågan att minnas fakta och andra förmågor som sömnen har till uppgift att befästa, säger Christian Benedict

Kontaktinformation
Christian Benedict, forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Mobilnummer: +1-312-866-0125, e-post: christain.benedict@neuro.uu.se Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Mobilnummer: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera