Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 juni 2015

Protein nyckelroll i spridning av bröstcancer

För att bröstcancer ska bli dödlig måste tumören skicka ut metastaser till andra delar av kroppen. Cancercellerna sprids via blodkärlen och nu har en forskargrupp på Lunds universitet visat att det är proteinet ALK1 som är avgörande hur stor spridning tumören får i kroppen.

Ju högre halt av proteinet på blodkärlcellernas yta, desto större genomsläpplighet för tumörceller in i kärlen och desto högre risk för metastaser. Den nya studien visar också att läkemedlet Dalantercept kan förhindra spridningen av tumörceller vid bröstcancer, genom att blockera ALK1, och därmed stänga utfartsvägen för cellerna.

Bröstcancer är idag den största, elakartade tumörsjukdomen hos kvinnor, med 1,7 miljoner nya fall i världen varje år. Prognosen för bröstcancerpatienter är relativt bra när sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och 90 procent av patienterna lever fortfarande fem år efter diagnos i Sverige. Men av de 10-15 procent av kvinnorna som får återfall i sin sjukdom, är metastaser orsaken till 90 procent av dödsfallen.

– Tidigare forskning har handlat mycket om modertumören, men det är spridningen av metastaser som ger den dödliga utgången, säger Kristian Pietras, forskningsledare och professor i molekylär medicin på Institutionen för laboratoriemedicin.

Tumörerna lurar kroppens celler
Det som också har blivit mer och mer tydligt är att tumörer inte kan växa utan hjälp av stödjande vävnad runt omkring. Man kan säga att tumörerna lurar kroppens övriga celler att hjälpa dem genom att tillhandahålla stöd. Blodkärlsbildningen i tumören är ett bra exempel på hur tumörcellen manipulerar vävnaden omkring sig för att möjliggöra tillväxten. Cancerceller behöver syre och näring för att växa och det levereras av kärlsystemet som lockas att växa in i tumören. Blodkärlen som infiltrerar tumören blir också en väg för cancerceller att vandra vidare ut i kroppen och på så sätt sprida metastaser. Detta har man tidigare sett som en passiv process, men under de senaste åren har man lärt sig att blodkärlen har en aktiv del i att tillåta tumörcellerna att komma in i dem. Det är proteinet ALK1, som sitter på blodkärlcellernas yta, som har visat sig spela en stor roll för huruvida tumörcellerna får access till blodkärlen eller inte.

– Vi har studerat ALK1 under en lång tid och förstått att proteinet är centralt vid nybildning av blodkärl i tumörer. Genom att undersöka nästan 2000 brösttumörer, fann vi i den nuvarande studien att patienter med höga halter av ALK1 i tumörkärlen var mycket mer benägna att utveckla metastaser. Kvinnor med en låg halt av proteinet hade följaktligen färre återfall och därmed längre överlevnad.

Läkemedel hoppas kunna förhindra spridning
Forskargruppen upptäckte i försök på möss, att de kunde förhindra tumörcellerna att ta sig genom blodsystemet för att bilda metastaser i lungan genom att använda läkemedlet Dalantercept. Läkemedlet blockerade aktiviteten av ALK1 och förhindrade därmed metastatisk spridning av tumören. I kombination med cellgifter var behandlingen än mer effektiv.

– Våra resultat tyder på att höga nivåer av ALK1 i brösttumörens blodkärl ger ökad risk för framtida metastatisk spridning och därmed en sämre prognos för patienten. Än så länge testas läkemedlet i tidiga kliniska studier på patienter och finns inte allmänt tillgängligt. Nu hoppas vi såklart att nästa steg blir att läkemedlet prövas på bröstcancerpatienter, avslutar Kristian Pietras vars professur vid Lunds universitet är resultatet av en donation från Göran och Birgitta Grosskopf.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 22/6 2015. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.

Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera