Lukter från barndomen – ett minne blott

De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, såsom bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer, det vill säga minnen, är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som när vi drömmer. Men lättheten i att återskapa sinnesintryck för vårt inre gäller inte för luktsinnet. Att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.

Tidigare studier som undersökt föreställningsförmåga för bilder, ljud och känselintryck har visat att förställningsförmåga delar många egenskaper med riktiga sinnesintryck. Det tar lika lång tid att flytta blicken över ett riktigt objekt som det tar att flytta den inre blicken över samma föreställda objekt. Det är också samma områden i hjärnan som aktiveras när vi föreställer oss ett objekt eller ett ljud, som när vi ser objektet eller hör ljudet. Även motorisk aktivitet är viktigt för föreställningsförmåga, till exempel så blir den inre bilden av ett hus eller en bil mindre tydlig om man inte får röra ögonen under tiden man föreställer sig huset, eller bilen.

– Detsamma gäller för luktsinnet. Om man inte får röra på näsborrarna och sniffa under tiden man föreställer sig lukten av exempelvis en ros eller en cigarett så blir också den upplevda lukten mindre tydlig, säger Artin Arshamian vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Hans avhandling visade också att personer som har luktupplevelser i sina drömmar, och som skattar sig själva som duktiga på att föreställa sig lukter också har en bättre förmåga att minnas och namnge riktiga lukter.  

Barndomsminnen aktiverar hjärnans luktcentrum
– Det riktigt märkliga blev när vi tittade på hur Proustminnen (självbiografiska minnen som väcks av lukter) aktiverade hjärnan. Utöver områden som normalt är aktiva vid självbiografiska minnen, till exempel områden som behandlar föreställningsförmåga för bilder, aktiverade dessa minnen områden som är aktiva när vi känner riktiga lukter. Men detta utan att en lukt närvarande då minnet väcktes till liv. Det sistnämnda tyder på att om man minns en episod från sitt liv där man kände en lukt så är den lukten, fast nu föreställd, en del av själva minnet, säger Artin Arshamian. 

Dessutom visade hjärnavbildningsresultaten att om dessa minnen var från barndomen så aktiverade de områden i hjärnan som är relaterat till luktsinnet mer, och språkområden mindre, än liknande minnen från ett senare skede i livet.

– Detta kan tyda på att föreställningsförmåga för lukter är en viktig aspekt i bildandet av tidiga Proustminnen, men att man med åren använder sig mer av språket för att koda in minnena, säger Artin Arshamian.