Mättnadshormon kan öka risk för diabetes, hjärtinfarkt och bröstcancer hos kvinnor

Resultaten presenteras i en studie från Lunds universitet som publiceras i tidskriften JAMA, The Journal of the American Medical Association.

– Det var överraskande med en så tydlig koppling till risk för såväl typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom som till bröstcancer. Fetma är en gemensam riskfaktor för de tre sjukdomarna men sambandet med neurotensin förklaras inte av fetma eller andra kända riskfaktorer, säger Olle Melander, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

– Det är första gången ett mättnadshormon kopplas till dessa tre vanliga sjukdomar hos kvinnor, och därmed öppnas också ett nytt fält för fortsatt forskning gällande riskbedömning och förebyggande behandling, säger Marju Orho-Melander, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, som också står bakom studien.

Att fyndet gäller specifikt kvinnor kan anses intressant. I fallet med bröstcancer är det självklart, men bortsett från det finns ett stort behov att förbättra förståelsen för uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.

Sambandet mellan neurotensin och sjukdomarna hos kvinnorna visade sig vara så starkt att det tydligt ger avtryck i hur länge kvinnan lever. Det starka sambandet gör det också lämpligt att använda neurotensin som klinisk riskmarkör för sjukdomarna, anser forskarna. Det ger nya möjligheter att tidigt identifiera kvinnor som troligtvis kommer att få hjärt-kärlsjukdom, vilket inte kan förutspås med dagens kända riskfaktorer. Därmed går det att sätta in förebyggande behandling i ett tidigt skede.

– Eftersom hormonet cirkulerar i hela blodomloppet kan halten mätas genom ett vanligt blodprov, vilket är en fördel, förklarar Olle Melander.

Det var genom att analysera blodprover från drygt 4 600 Malmöbor som deltagit i befolknings-studien Malmö Kost Cancer som resultaten framkom. Deltagarna lämnade blodprover under flera års tid och forskarna såg en koppling mellan nivån av neurotensin och de kvinnor som senare i livet drabbades av någon av de tre sjukdomarna.

En fettsnål diet sänker neurotensinproduktionen och kan därför vara ett sätt att reglera neurotensinnivån i gynnsam riktning, tror Olle Melander och Marju Orho-Melander. De framhåller dock samtidigt att om neurosentin ska fungera som mål för behandling krävs först att ett orsakssamband påvisas. Genom redan påbörjade genetiska studier hoppas de kunna ta reda på det.

INFORMATION OCH KONTAKT
Vetenskaplig publicering:
JAMA, JAMA. 2012;308(14):1469-1475. doi:10.1001/jama.2012.12998.
Artikel: Plasma Proneurotensin and Incidence of Diabetes, Cardiovascular Disease, Breast Cancer, and Mortality

Olle Melander, professor i internmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid internmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, 070-454 68 20, 040-39 12 09, Olle.Melander@med.lu.se

Marju Orho-Melander, professor i diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi, vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 070-73 98 289, 040-39 12 10, , Marju.Orho-Melander@med.lu.se

Fakta/ Neurosentin
Hormonet neurotensin produceras dels tarmen, dels i hjärnan och cirkulerar i hela blodomloppet.
Sedan tidigare har hormonet kända funktioner för smärta samt matsmältningen i mag-tarmkanalen. Kopplingen till mättnad upptäcktes först för några år sedan. Tidigare studier har visat att neurotensininjektioner på djur påverkar hur mycket de äter.