Alkoholkulturen på jobbet – en fälla inte bara för den enskilde
Några glas tillsammans med kollegerna på afterworken eller vinprovning på kickoffen är aktiviteter som många anställda ser framemot. Där får alkoholen en framträdande och positiv position. Men denna bejakande alkoholkultur på arbetsplatsen gör att allt fler personer utvecklar ett problematiskt alkoholbruk. Det visar en avhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Alkohol finns med som medicin, på fester i olika kvantiteter och som problematiskt bruk, användandet av alkohol ger både positiva och negativa effekter för både individen och samhället. Men ingen är ensam skyldig till sitt missbruk utan arbetsplatsernas inställning är av stor betydelse för utvecklingen av medarbetarnas bruk av alkohol, långt innan de blir ett praktiskt problem på jobbet, menar Hildegunn Sagvaag i sin avhandling.
Det finns en klar skillnad mellan könen i denna studie. Kvinnorna kan många gånger sätta gränser för arbetsbelastningen på jobbet, men inte för omsorgen om anhöriga och andra. Extra svårt blir det för dem som dessutom har ett vårdande arbete, deras vårdnadsomsorger tar aldrig slut, “A women´s life”. Att dricka blir ett sätta att koppla bort kraven och slappna av. Några av männen förklarade att inkörsporten till deras ökande alkoholintag orsakades av att de på jobbet byggde affärsrelationer där det ingår alkohol som ett naturligt inslag, “alkohol som ett resesällskap”.
– Jag tycker att studien visar att det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion, arbetsplatsen och flera andra livsskådeplatser. Den enskilde bör se sig som en del av en helhet och istället för skam- och skuldkänslor bör resultatet här ge grunden till mer konstruktiva strategier, säger Hildegunn Sagvaag.
Arbetsplatsen är ofta en arena där man bygger upp det egna självförtroendet. För de personer mellan 30-62 år som deltagit i studiens djupintervjuer, har arbetsgemenskapen varit viktig och alla har varit stolta över sina jobb. När de sedan successivt utvecklat ett problematiskt alkoholbruk och senare påbörjat behandling, så har en stark känsla av utanförskap vuxit fram och en skamkänsla inför sin jobbsituation.
– Hälso- och sjukvården bör bland annat utveckla preventionsprogram som riktar sig till arbetsplatser och som ger god kunskap om vikten av att ha en aktiv, sund alkoholpolitik och som även hjälper till med att utveckla välfungerande strategier när medarbetarna glider in i ett missbruksproblem, säger Hildegunn Sagvaag.
Nya behandlingsmetoder bör därför ha ett köns- och folkhälsovetenskapligt perspektiv. Framtida projekt kunde vara att utforska alkoholvanor på otraditionella arbetsplatser och även se på hur övergången mellan studentlivet och arbetslivet påverkar synen på alkoholkonsumtionen, menar hon.
För mer information kontakta:
Hildegunn Sagvaag Universitetslektor, Uiversitetet i Stavanger, telefon: +47 51 83 42 36, +47 997 93 634 E-post: hildegunn.sagvaag@uis.no
Huvudhandledare: Professor Anneli Sarvimäki Äldre Institutet Helsingfors, telefon: +358-9-260 93 83 E-post anneli.sarvimaki@ikainst.fi
Bihandledare; Professor António Barbosa da Silva, Teologiske Høgskole Kristiansand, Telefon: +47 381 06513 E-post dasilva@ansgarskolen.no
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Work-related use of alcohol – a qualitative study in the Science of Public Health perspective.
Avhandlingen försvaras tisdagen den 28 augusti, klockan 13.00. NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Abstract på; http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____1196.aspx
Susanne Lj Westergren
Informatör, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
